Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
All Lortzing af
Tvänne nya sångspel: »Der Pole und sein Kind», oeh »Scenen aus Mozarls Leben»,
^ ^ m | « __ • • • •
offentliggjordes af Lortzing år 1832. Det första uppfördes på de fiesta af Tysklands
teatrar, och Lortzings namn blef derefter allmänt bekannt.
Kort derefter öfverlog Ringelhard, som förut varit direktör vid Kölnertealern,
styrelsen öfver Leipziger stadsteatern. Lortzings föräldrar medlöljde nu till Leipzig,
der fadren fick plats som leaterkassör, och modren engagerades som skådespelerska.
Men äfven sonen blef af sin förre direktör anställd vid samma teater, och kom sålunda,
till stor glädje för heta familjen, åter alt sammanbo med de sina.
direktör Ringelhard kallades tii! Leipzig, vittnar fördelaktigt om den unge
skådespelarens talang och omsorgsfulla bemödanden att fullkomna sig i sin sak.
Den lid, under hvilken Lortzing vistades i Leipzig, var i alla hänseenden hans
bästa och lyckligaste period. I skötet af sin så hjertligl afhållna familj, vid sidan af
sin älskade hustru, som redan skänkt honom flera blomstrande välartade barn, glad och
meddelsam i vännernas krets, fann han här elt vidt spelrum för sin humor, så väl i
det alldagliga lifvet som på skådebanan. Det broderliga kamratsskap, som då för
tiden, under Ringelhards förträffliga styrelse, rådde mellan medlemmarnc af Leipziger
teaterpersonalen, ulölvade ett välgörande inflytande på Lortzings godmodiga
sinnesstämning. Leipziger-teatcrpublikens gunstling, som han var, kunde han uppträda alla
afluar i det glada medvetande, att hans produktioner alltid beredde dc åskådande
njutning oeh glädje. Men äfven utom teatern, hvarhelst han visade sig, kände sig alla,
som med honom kommo i någon beröring, oemotståndligt dragna till hans person. Det
var honoin omöjligt att, särdeles i vännernas krets, hålla inne med någon träffande
anmärkning, eller något humoristiskt infall, och tillochmcd under det lian medverkade
vid de sceniska framställningarne på teatern, undslapp honom mången gång en förflugen
ordlek, ja, äfven i allvarligare förhållanden
svårt att icke låta sin satiriska ådra springa
komligt obekanta menniskor, förekom han
emedan han måste lägga band på sin liflighet; men knappt hade han lemnat sällskapet,
eller knappt hade den person, som orsakat denna stelhet, aflägsnat sig, förrän han
andades åter, och kännande sig liksom befriad från ett honom pålagdt tvång, utbrast han:
»Så kan man då åter få sjunga ut igen, min egen hjerlans broder!»
lians qvicka infallen voro skarpa, men aldrig sårande: hans godsinnthet och
vänliga umgängessätt gjorde att inan aldrig kunde bli ond på honom. Ilans skämtsamma
upptåg urartade icke någon enda gång till sjellsvåldig yra. Trots sitt glada lynne och
goda hjerta, var han dock aldrig lättsinnig; af sin fnrljenst afsatte han en tillräcklig
summa, för att i nödtall använda, och var föröfrigt outtröttlig att arbeta, samt lät
aldrig, under utöfningen af sin tjensl, någon försummelse komma sig till last.
Denna punktlighet, som Lortzing alltid ådagalade i skötandet af sitt kall, erkändes
också af direktionen, som uppdrog åt honom regissörsplatsen vid operan. Lortzing
var dock inom sig öfverlygad alt han icke passade på denna plats. Det föreföll
honom alltid obehagligt att corrigera andra; lätt kunde ja hända att, vid ett sådant
tillfälle, den, som fick mottaga rättelsen, möjligtvis sårades, och detta ville Lortzing
framförallt undvika. Dessutom stod det hos honom inneboonde framstående humoristiska
karaktersdraget alltförmyckel i strid mot den allvarliga hållning och konseqvens, som ett
sådant embete ovilkorligt lager i anspråk. (Forts.)
eller vid högtidligare tillfällen, hade han
I stela sällskapskretsar, eller bland
full-deremot icke sällan tvär och sluten, just
ve’x C -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
