Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämn. Librelten, till största delen författad af Roger, tillöktes dock af Lorlzing sjelf
• • •
med några komiska numror. Denua opera hade bättre lycka än den nästföregående,
och har blifvit mera allmänt bekant; men den kunde dock icke länge bibehålla sig
på reperloiren, emedan det felades densamma enhet i karaktererna. Direktör
Ringcl-hard öfveriemnade komponisten lihretten, hvilken blifvit honom till genomseende
meddelad, med följande omdöme: »Herr Lorlzing, jag får härmed ålerlemna er librelten
litl Haus Sachs, komisk opera i tre akter, som — hm — på det hela taget, just icke är
särdeles komisk », — ett vitsord, som Lorlzing, under skratt och skämt, delgaf sina vänner.
Dessa missöden nedslogo för ingen del Lortzings friska mod; man fann honom
straxt derefter sysselsatt med arbetet af en ny opera, hvars snart förestående
fulländning han med icke ringa fröjd tillkännagaf för sina vänner. Men vid denna tid störde
en plötslig sorg hans lifvade verksamhet: hans fader dog den 2 December 1841.
Detta var den svåraste hemsökelse, den största pröfning som sonens så veka och älskande
hjerta någonsin halt att genomgå. Den enda tröst, som i denna djupa sorg uppehöll
hans själ, bestod deri att han fått sjclf tillsluta den älskade oförgätliga fadrens ögon.
Några veckor efter denna sorgliga tilldragelse gafs den 31 December Lortzings nya
opera: »Casanova» för första gången i Leipzig. Librelten hade komponisten sjelf
behandlat elter lustspelet »Casanova im Fort S:t André», af Lebniii. Detta arbete, och
öfverhufvud taget alla dylika bearbetningar kostade Lorlzing otrolig möda och många
sömnlösa nätter. Då del felades denna librelt frisk uaturlighet och afrundning, kunde
icke heller denna pjes få någon önskad framgång.
Lyckligare var Lorlzing med sin nästa opera, »Der Wildschiitz», Ii vartill ämnet
var hämtadt från Kolzehue’s »Rehbock». Denna opera uppfördes första gången den 31
December 1842 i Leipzig. Musiken till. Wildschiitz utmärker sig lika som den till
»Czar und Zimmerman», for ledighet och lättfaltlighet, samt ett stort förråd på
folksen-liga melodier och sanu humor. Att deu icke haft samma framgång som »Czar und
Ziin-mermau», (är tillskrifvas skådespelarnes oförmåga alt lösa de dem i operan förelagda
uppgifter. (Forts.)
Omdömen om Mcyerbeer,
(Ncdanståeude artikel ar, med författarens medgifvande, lånad ur de af honoin i K. musikaliska
akademien bållua föredrag öfver tonkonstens historia).
–––––— Denna aftons föredrag må slutas med en skizzerad skildring af en
tonsättare, hvars värde eller icke värde varit föremål för många, både offentliga och
en-skilda strider, ulan all segren ännu synes rätt afgjord för någotdera partiet. Mannen
är Jacob Meyer Beer*), född år 1791 i Berlin, elev i komposition af Z,ellcr och i
pianofortespel af Lauska. Delta sednare kultiverade han flitigt och uppträdde
offentligt redan såsom nioårig gosse. Hans skicklighet var jemväl så utmärkt, att C. M.
v. fVeber kallade honoin lör den prcsumlifl störste klavérspelaren i Tyskland. Som
sådan blcf han för Hammel i Wien en farlig rival. [Jnder åren 1810 och 11 stu-
• •
derade han, tillsammans med Weber, kompositionen hos abholen Vo g ler. Afven nu
utmärkte han sig mycket och var för Weber, enligt dennes eget förklarande, cn
*) Så skref han i början sitt namn, hvadan han ofta, t. ax. i Webcrsbref, kallades eudast ”JJecr”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
