Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lorar sig i innehållslösa, toma yttre former, Kalkbrenner, isynnerhet i sin sednare
tid, Czerni/y Hers ocli flere andra äro representanterna af delta förfall. — Från
tiden omedelbart efter Moznrl kan 1lrulfl nämnas såsoin den, hos hvilken virtuositeten
först uppträder såsom silt eget ändamål. I siua variationer öfver »Freut Euch des
Lebens», äfven under titeln »JXon plus ullra•>, har han hopat en mängd svårigheleler,
endast i denna afsigl. Men, Wolfl var dock en gedigen Lalang; han nämnes ännu
såsom Beelhoveiis rival i pianospelet på den lid då denna först uppträdde i Wien;
vigtig lör pianospelets utveckling är äfven Stcibe/t — sin tids Czernv, en eminent talang
liksom denne, dock älven liksom han med öfvervägande riktning åt det yttre — genom
sina förträffliga etuder, hvilka förljena att vara mer kända än de äro. Icke utan
inflytelse har äfven A. E. Mtil ler varit, hvars »Capricer» ännu fört jena pianospel
uppmärksamhet. — Luder Haydns och Mozarls inflytelse har väsendlligen äfven den
andra stora skolan af pianokompositörer och virtuoser stått, hvilkens hufvudman och
omedelbara stiftare Clementi var, hvårföre vi kunna beteckna denna konstnärskrets med
namnet, den Clemenliska skolan. Oaktndt all slägtskap mellan dessa skolor, böra emellertid
stora olikheter icke förbises. Al stor inflytelse på spel och komposition var olikheten
i de instrumenter, hvilka båda skolorna begagnade, nämligen de Wienska och de
Engelska. Spelets större lätthet på de lorra, deras mer korta och spetsiga lon gynnade
ett lätt, elegant och bravourmässigt spel. Virtuositetens ensidiga framträdande var
här-af en nödvändig löljd, och derlill sällade sig, likaledes nalurenligt, elt öfvervägande på
effekt rikladl slrälvande. Be med Engelsk mekanik försedda inslnimentcrnas fylligare
ton och svårare behandling gynnade dereinot en lugnare, allvarsammare, merti
storartad riktning i komposition och spel. Mer än de första Wiener-mäslarne tager
C/e-9/tcnli och Cramer sin utgångspunkt ifrån instrumentet; här gestaltar sig allt slraxt
-instrumenlinässigare, sjelfva uppfinningen bestämmes genom instrumentets natur, medan
hos ilaydu, Mozarl och Beellioven tanken, ulan afseende på hans uttryckande på
instrumentet, är öfvervägande. Men då vi i Wienerskolan se tankens ursprungliga
herravälde sedermera slå om i sin motsats, den tomasle ytligaste form, så visar sig deremol
hos den Clemenliska skolans män mer en lugn, jenm hållning, ett bevarande af den
straxt i början uttalade karakteren. Dc två första konstnärerna af denna skola, de
redan nämnda Clementi och Cramer, äro båda i synnerhet utmärkta genom sina etuder,
dementis nCrudus ad Parnussum» och Cramers etuder göra epok i pianospelets
historia och bilda grundvalen lör allt grundligt studium. Spirituel och gedigen såsom
kompositör visar sig Ludvig Berger, i denna del skolans mest framstående man. Berger
stod i sin utvecklingsperiod väscndlligen under dementis inflytelse. Han hör till de
•förniiuisla kompositörer lör piano. Hans begge variations-verk kunna räknas till det
förträffligaste, som vi i denna genre äga; äfven hans sonater böra niimnas med
utmärkelse. Bergers konstnärliga verksamhet förlamades tyvärr genom en olycklig hvpochondri,
hvilken fördy sirade hela iians sednare lif. Skolans största pianist var John Field,
känd äfvcu som kompositör genom sina allmänt omtyckta notturuos. Field utgör i
fler-faldigt hänseende cn motsats till Bergcr. Då den förra i sin konst mer hyllar eu
abstrakt idealism, så finnes deremol hos den sednare öfverallt blomstrande, varmt iit
och rikedom på konstnärlig, skön sinnlighet. Berger är spirituel, Field hjertlig, den
förra visar medvetande, förstånd, den sednare medvetslös behagfullt lekande naivelcl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
