Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
logo sin ulgångspunkl Iran pianot. Hittills hade virtuosernes skola utomordentligt
stegrat dess teknik, men slutligen hade denna allena blifvit öfrig och anden flytt.
Nu gällde del, alt gifva de nyvunna medlen nytt audligt lif, alt åler göra dem till del
som de äro, elt uttryck for anden. Detta se vi hos Mendelssohn, på hvilken C. M.
v. fVeber, som äfven såsom piano-kompositör och i afseende på instrumentets
behandling inlager en betydande plats, utöfvade inflytelse, vi se det hos Chopin och Scbumaon.
På en gång var den haltlösa siniiekitlliiigen försvunnen; redan i alla de nämndas
första verk framträder den nya priucipen mäktigt verksam. Hos Schumann var det
ända till den tid, dä han vände sig åt sångkomposition, etl element, som, väckt af
Beethoven, sträfvade efter en vidare utbildning, nämligen den fantastiska humorns;
denna riktning beherrskar den första epoken af hans skapande. Han har deri
komponerat utmärkta saker. Schumann har detta element gemensamt med Berlioz så
väsentligt olika begge än äro genom siu nationalitet, blott med den skillnad alt Berlioz
• •
gjorde detsamma gällande på orkestermusikens område. Afven hos Mendelssohn
framträder denna riktning, ehuru densamma här visar sig återhållen genom hans
Öfvervä-gande klassiska riktning, f allmänhet kan Mendelssohn, ehuru afgjordl modern, dock
icke i alldeles speciel mening räknas till denna konstnärskrets, af det anförda skälet
eller i följe af forntidens på honom lika mäktiga inflytelse. Berlioz, om hvilken
omdömet ännu allt vacklar, har, så vidt vi känna honom, icke uppnått fulländning. Redau
hans lör instrumentalmusik icke gynnsamt organiserade nationalkarakter bereder hooom
hinder och häri ligger tillika orsaken, hvarföre han i Tyskland ej kunde få rätt fast
fot. Men den omständigheten, att han är den första fransos, hvilken Öfvervägande
egnat sig åt inslrumeutalmusiken, är tillika något, som af Tyskland tordrar ett helt
annat erkännande, än man hittills vanligen gifvil honom. Det är i sjelfva verket det
högsta sträfvande, som vi här hafva för oss. Berlioz väljer genast lör sina
instrumentalverk bestämda föremål såsom objekt,’ ämnen med afgjordl utpräglad karakter. Vi se här det,
som Beethoven ville, ännu vidare (ullföljdt, den högsta bestämdhet i uttrycket. Derföre
finne vi hos honom såsom det mest framstående draget en utomordentlig talang för
karakteristik; denna har hos honom ofta varit så träflaude som det någonsin var möjligt. Men
häri ligger äfven tillika hans fel. Han har drifvil denna bestämdhet ända till ytterlighet,
han gifver mer enskildheter, mindre ett helt, de enskilda momenterna äro
öfvermäk-tiga, det hela beslår af dessa enskilda skildringar, och det fallas denna allt
beherr-skande enhet, denna totalstämning, hvilken bringar harmoni i det hela och gör det
enskilda till ett försvinnande moment. Beethoven för äfven redau de enskilda
mo-menlerna ända till det yttersta, men beherrskar med mäktig arm denna rika verld.
Hos Berlioz sönderfaller det hela i delar, de enskilda karakteristiska momenterna
framträda så starkt, att totalintrycket går förloradl. Derföre fattas skönhetens
tjusningskraft. Berlioz blir genom sin ända till ytterlighet stegrade karakteristik lätt
oskön. Härtill kommer hans franska naturel, bristen på tysk innerlighet, hans
öfvervägande riktning utåt, så att t. ex. instrumentationen icke är ett uttryck af det inre,
ulan, såsom hos virtuoserna, tanken bestämmes genom instrumenterna. Vi hafva icke
för oss några organiska bilder, utan mer löst sammanfogade delar. Derföre se vi ock
en öfvervigt af reflexion, och erhålla blott yttre skildringar, hvilka äro infattade i en
passande ram. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
