- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1855 /
140

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilken med nödvändighet dref konstnären mot delta mål, man misskände den
omständigheten, all äfven i dessa skenbart yltre skildringar ett andligt kunde uppenbaras.
Tonmåleri såsom en blott ydre afteckning al sinnliga eller andliga objekter är
visserligen det vidrigaste man kan hafva; några tonsättare hafva förfallit i delta fel;
men ett tonmåleri, som, i det skenbart utifråu lånta, åskådliggör ett inre, en
själsrörelse, såsom vi se Beethoven göra, är icke blott något berältigadt, är i sjelfva verket
ett framsteg.

Beelhovens enda personliga elev (med undantag af ärkehertig Rudolph) var
Ferdinand Ries. Men denna persouliga sida är äfven här den mest framstående. Till
att stå andligt nära sin mästare, dertill var Ries icke nog högt begålvad. Han är en
iörlräfllig konstnär och har isynnerhet på piano-musikens område skapat goda verk;
i det hela visar han sig dock vara för myckel efterapare, för alt kunna göra anspråk
på äran af konstens sjelfsländiga fortbildning. Vida högre begåfvad är Franz
Schu-herty den första, som trädde i Bcethovcns fotspår och synes lifvad af hans anda, den
första som elter denna äfven i symphonien skapade egendomliga verk. Född 1797 i
Wien, bortrycktes han al döden kort efter Bccthoven, år 1828. Redan myckel tidigt
försökte han sig i komposition, clt bevis for hans utomordentliga produetionskraft,
hans fantasies rikedom, ulan hvilken det också icke skulle hafva varit möjligt, att
inom en så kort lefnadsrymd skapa så myckel. Först efter sin död fann han elL
erkännande som motsvarade lians prestationer. Stora förtjenster om honom har i
synnerhet R. Schurnatin förvärfvat sig, på hvilken äfven hans ande utöfvade en vasendt,
lig inflytelse. Under hans lilslid kände man hotioin nästan blott som förträfflig
sång-kompositör, ehuru äfven här del mesta först efter hans död banal sig väg till publiken.
På sångens område voro visserligen hans prestationer så utmärkta, att man icke
kunde neka honom det skyldiga erkännandet. Han blef här medelpunkten för den
samtliga nyare utvecklingen, och till honom sluta sig alla de ypperliga kompositioner hvilka

Mendelssohn, R. Schumann, R. Franz, Gotthard .fViihler och flera andra
ända till närvarande tid hafva erhållit i denna Tyskarne egna ster. Just i denna
genre har i den nyaste tiden del utmärktaste skapats, i det den djupare Tyska anden,
som olillfredställd vände sig bort Irån tonkonstens offentliga lif, flyklade till den enkla
sången (»das Lied»), och så se vi, efter den första blomningen i förra århundradets
sednarc hälft, en oafbrulcn fortgång, framkallad genom den tyska litteraturens
upp-blomslring, hand i hand med den tyska lyrikens utveckling. — Hvad Schuberl pä
orkester-, qvarlett’ och pianomusikens område presterat, är isynnerhet i Leipzig kändt

• •

och värderat. Agcr Schuhert än icke Beelhovens storartade allvar, hållning, höga

t

konstsinne och sammanhållna kraft, visar han sig vida ensidigare, så är han likväl i
många hänseenden med honom bcsläglad. Det ömma, fantasirika och svärmakliga,
uttrycket af blomstrande lif är hans element, och i denna genre har han skapat
ypperliga verk. — Först ifrån och med 1830 började Beelhovens och Schuberts
kompositioner allmännare och djupare uppfattas och tillika i de yltre förhållandena finna en
tjenlig jordmån så att de förmådde befruktande inverka på den yngre generationen. P&
piano-musikens område var det utom Scbumann Chopin, Mendelssohn, St. Heller
och andra, på orkestermusikens Mendelssohn, Berlios, Schumann, Gade in. fl., hvilka
blefvo den fortskridande utvecklingens representanter. Schumann och Mendelssohn

vi genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1855/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free