Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 20. 1855.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
3:e Årgången.
Stockholm.
12 Maj
Bidrag till den Beethovenska nionde Symfonieus historia.
I»
fc\
Bcethovens nionde symfoni, som härslädes nyligen gafs, är numera troligen äfven
bos oss ganska nära den allmännare popularitetens ståndpunkt och den lid säkert ej
aflägsen, då man skall finna sig lika förtrogen med denna, som med B:s Öfriga
syrnfo-nier, hvilka hvar för sig måst albida tidens mognad för alt kunna träda ur den trånga
kretsen af enskilda konstvänners beundran och kärlek. Några faktiska omständigheter,
rörande dess uppkomst, anse vi nu ej böra sakna intresse. >
Sedan B. under sitt vistande i Baden (nära Wien) sommaren 1823 gjort
åtskilliga skizzer till den nya symfonien, började han dess komposition i November samma
år, och redan i Februari följande året var det största blaud alla inslrumenlalverk
(iiUänöadt. Mycket besvär och hufvudbry hade han haft for att på ett passande säll
inleda den Schillerska sången: »Freude, schöner Gölterfunken» i symfoniens final. En
dag (berättar Schindler), då jag inträdde i hans rum, utropade han förnöjd: Ich habs!
tch habs! (Nu har jag del!) och visade inig skizzboken, bvari jag läste: »iåtom oss
sjunga den odödliga Schillers sång!» hvilken inledning han dock framdeles förändrade
till: »J vänner, ej mer dessa toner 1 Iåtom oss uppstämma mera angenäma och
glädjefulla!» — Koulrabasarnes recitativ låg icke heller i hans ursprungliga plan, ulan
tillkom först vid ändrandet af nämnde inledningsmotiv, till följd hvaraf allt del föregående
måste omarbetas. Likaså gick det med melodien till första strofen, som föredrogs af
solobasen. Skizzboken utvisar här en fyrfaldig omändring, hvaröfver han, såsom
vanligt, hvarje gång skref sitt »meilleur».
Hos Wiens publik hade emellertid sinnet för klassisk musik betydligen aftagil.
Detta daterade sig egentligen från de italienska operisternas uppträdande, och med det
första solfeggiot från italienska operan var den tyska sångdeenens afsked så godt som
underskrifvet. Alla hänfördes af de Rossiuiska ruladernas ström, och ingen frågade
bvartbän det bar.
Denna sakernas ställning ingaf Beethoven beslutet all låta i Berlin för första
gången uppföra såväl den nionde symfonien, som sin nya stora messa. Ryktet härom
föranlät ett antal konstnärer och konstvanner alt med en adress vända sig till
Beethoven, för alt söka från kejsarstaden afvända denna skandal, och tillika försäkra honom
om alt ännu personer funues i Wien, som förmådde följa hans andes flygt. Denna
intressanta skrift är daterad i Februari 1824 och undertecknad af 30 bland konsläl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
