Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brefvct lyder som följer:
Paris d. 9 Febr. 1854.
»Min Herre!
»Af gammalt har jag lättat den princip, den oföränderliga vana, alt aldrig söka
vederlägga ett om mig cirkulerande falskt rykle.
Jag måste emellertid bekänna för er, huruledes mitt samvete ofta förebrått mig,
alt jag, äfven då det egentligen icke rörde mig ensam, ej gjort från denna regel
något undantag; nu vill jag dock icke med tystnad förbigå ett tillfälle, der man, med
hänsigt till ett af mina arbeten, vill tor orätt beskylla en person, som har
några anspråk på mig. Jag talar nämligen här om de falska rykten, livilka en mängd
at tidningar utspridt som sanna, till följe hvaraf ni skulle med motvilja låtit uppsätta
Robert le Diable — och till följe a( hvilka rvklen jag dessutom skulle af egna medel
låtit hckosla den i femte aklen begagnade orgel. Milt samvete har ofta anklagat mig,
alt jag icke genast sjelf i flera tidningar mol dessa osanningar uppträdde med någon
vederlägguing, men liden gick undan, och när året var tilländalupet, fruktade jag alt
del vore nog sent att vidröra dessa, för så längesedan passerade händelser.
Nu har ett sådant tillfälle yppats, och det är ni sjell som uppmanar mig derlill,
då ni offentliggör edra memoirer och deri måhända kominer alt egna några rader åt
ett verk, hvilket väl kan förljena att kallas en märklig företeelse i er lysande
förvaltning af stora operans angelägenheter. Jag skyndar då alt taga delta tillfälle i akt,
och förklarar i denna slund, alt alla dessa ofvan omnämnda faeta äro i grund falska.
Orgeln betalades af er; den, likasom alla saker, hvilka voro af nöden för
sceneriet i Robert, hade ni förskaffat, och jag käuner mig uppmanad intyga, alt ni, långt
derifråu alt blott hålla er till det nödvändigaste, i vida högre grad än fordras kunde
har uppfyllt alla en opera-chefs öfliga forpligtelser emot författaren och publiken.
Aldrig skall jag glömma den stora Ijensl ni gjorde mig, då ni lät gifva Bertrams
roll åt en annan person än jag hade ernat den åt; denna roll, som jag var nog svag
alt lemna ål en i öfrigt högt aktad konstnär, Herr Dabadie, och sedan icke nog stark
att taga ifrån honom. Lyckligtvis ägde ni det mod jag saknade; edra bemödanden
lyckades, och rollen blef tilldelad Lcvasseur. Sålunda var det äfven ni, som åt en
%
annan utmärkt konstnär, Massol, utdelade en myckel enkel roll: vapenhäroldens.
Eleverna vid Couservatorium fingo, genom ert föranstaltande, hvarje afton
förstärka körerna, och ingenting blef sparadt i allt hvad som rörde såväl sceniska
arrangementer som kostymer och öfriga requisita. Då jag har uppräknar alla dessa enskildla
iäeta, så sker det blott för alt derigenom, så vidt det på mig aukommer, constalera
den stora och intelligenta andet i framgången af Robert le Diable, hvarpå ni hur att
göra anspråk.
Jag beklagar lifligt, alt icke på samma sätt kunna uppräkua alla de tusende små
uppmärksamheter och omsorger, dem ni egnade så väl sjelfva verket som dess
komponist, och för hvilka jag känner en så mycket djupare och lifligarc tacksamhet, som
publiken aldrig kunnat uppskatta dem lika högt som jag.
Einottag, miu Herre, uttrycket af min djupaste högaktning
G. Meyerbeer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
