Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I tredje akten nedstörtade på teatern, under ett hiskligt brak, i samma ögonblick
M:Il Dorus inträdde på scenen, en ställning, på hvilken man hade anbringat ett dussin
brinnande lampor, hvilkas glas flögo i tusen bilar. Ställningen hade ovilkortigen
krossat sångerskans hnfvud, om hon icke vid dånet af fallet hade i detsamma tagit några
steg tillbaka. Hon fortfor icke deslomindre all utföra sin roll, utan atl det ringaste
låta störa sig af detta lifsfarliga afbrolt.
Efter de vackra sångsccncrna i tredje akten, som följa på demonernas kör, skulle
en dekoration Ivllas upp i höjden, formedelst en mängd i densamma fastade fina
ståltrådar; men flera af dessa ståltrådar voro illa fastade, och då denna moindekoration
redan kommit temligen högt upp, lossnade plötsligt trådarne, och dekorationen
nedramlade på avanlscenen. M:1I Taglioni, som, enligt sin roll, låg I i fl os utsträckt på en
grafsten, hade knappast tid att vakna till iif och genom ett vågadi språng rädda sig
lindan den hotande faran. Jag befallde genast att ridån skulle gå ned; snart kunde
den dock ånyo uppdragas, och del under publikens handklappningar, ty den origineia
och högst konstrikt belysta klosterdekoratioiien anslog i högsta grad.
Ett ännu värre olycksfall inträffade i femte akten, omedelbart efter den herrliga
terzetten, som utgör förklaring på hela kompositionen. Bcrtram ensam måste här
sjunka ned i jorden, för alt återvända till de dödas rike, hvaremot Robert, som
åter-gafs af Nourrit, qvarsladnar på jorden, för alt slutligen bli förenad med prinsessan
Isabella. Nourrit, hänförd af situationen, kom i sin extas att oförsigligt närma sig
luckan, och nedstörtade ögonblickligt i djupet. Eli enda fasans skri: »Nourrit. är död I»
hördes från alla dem, som inne på scenen voro vittne till delta uppträde. M:ll Dorus,
hvilken icke förlorat sin sinnesnärvaro i den fara derur hon sjelf blifvit räddad, rusade
ut från scenen i den största forlviflun.
Nu försiggingo på teatern, umler densamma och i salongen Ircnne särskilda
scener:
Den öfverraskade publiken trodde naturligtvis att Robert hade öfverlemnat sig i
afgrundsfurslens våld och följt honom till underjorden.
På sjelfva scenen rådde den yttersta förvirring. Lyckligtvis hade, i samma
ögonblick Nourrrit nedstörtade, de madrasser, på hvilka Levasseur fallit, ännu icke hlifvil
borllagnc, och Nourrit kom ifrån olyckan ulan ringaste skråma.
Under scenen blef Lavasseur ännu mera än publiken öfverraskad alt se Nourrit
följa sig, och med förvåning utropade han: »Hvad i h— gör du här, har man
förändrat slutet?» Nourrit, alltför angelägen att genom sill återuppträdande lugna publiken
och sina vänner på scenen, gaf sig icke lid all inlåta sig ined Levasseur i några närmare v
förklaringar, utan uppsteg nr underjorden i största hast, och framträdde för publiken,
lörande vid handen M:I1 Dorus, som gräl af glädje. Nu bröt löst ett enhälligt
skal-landc bifall genom hela salongen, ridån föll och komponistens namn ropades med en
lidelsefull enthusiasm.
Men Nourrit måste samma afton låta sig åder.
Levasseur visade under denna afton prof på så stor talang som sångare, och vann
i Bcrtrams roll cu så lysande framgång, att jag redan dagen derefter underrättade
honom, alt jag höjde hans hittillsvarande flitpenningar 50 fr., i likhet med NourriEs
och Damorcau’s, till 100 francs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>