- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1855 /
274

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ickcdcslomindre hålles dylikt slags folk för auktorilctcr, på Ii vilkas domslut en talangs
kommande öden villkorligt bero.

Redan flera gånger har jag scll bevis på, alt en del af den Engelska publiken

icke vet af någon skilnnd mellan komposition och nolskrifning. Flera mödrar lor-

• —

klarade i en akademi för läraren i generalbasen, alt det icke var meningen alt deras
döttrar skulle lära sig generalbas; de hade blifvit ditsäuda lör att lära sig kunna
skrifva noter väl.

Det hände nyligen en, efter god tysk metod bildad konslnärinna, att man begärde
få se hennes »reference», och om hon kunde gifva grundlig undervisning i musik. Till
svar härpå framvisade hon en, i stränga stilen utarhetad, på trycket utgifven kantat af
hennes egen komposition, och tillade att detta bevis på hennes skicklighet kunde väl
anses som den bästa »reference«. Ladyn, en smula förbluffad af delta svar, betraktade
en stund häftet, samt yttrade derpå: »I sanning, om ni verkeligen sjelf har skrifvil
delta, så kan jag med trygghet anförtro er min dotter; del är ju nästan lika så vackert
som Irvckt musik». Tonsätlarinnan skyndade sig genast alt rätta Ladyns misstag, i det
hon invände: »Nej, denna musik är verkeligen tryckt, och det är icke någon kopia at
min hand, ulan min egen komposition». Men denna hennes tillrättavisning, i stället
alt höja henne i den brittiska konstkännarinnans ögon, bidrog fastmera all störta henne.

England öfversvämmas af dilellantkompositioncr; komponerandet härstädes utgör
endast ett tillfredsställande af fåfängan, och är en dvr Ivx, hvilken endast rikt folk

0 7 4 é 7

med undantag af mod- och spekulations-komponisten kunna tillåta sig.

Den, som komponerat en vals, låter vanligtvis trycka densamma på egen bekostnad;
men önskar han, all hans opus skal! hiifva bekant, så måste han betala distributören
deraf särskilt.

Under sista saisongen delade tvänne sljernor bland pianisterna den musikaliska
publiken i tvänne partier. Denna omständighet togs i akl af tvänne herömda
pianofahri-kanlcr, hvilka likaledes rivaliserade med hvarandra. D«1 det allmänt brukas all, vid
omnämnandet af pianokonserterna i de allmänna bladen, iiIVen gilva vid handen från
hvilken fahrik del instrument förskrifver sig, på hvilket saisongens högdjur spelat, så
öfvcrhjudii inslrumenlmakarne hvarandra i höga gratifikationer, för all bringa sin firma i
fördelaktigaste dager. De båda fabrikörerna läto del nämligen icke bero på det honorariuin,
som pianisterna erhöllo derför atl de förklarade, den ena: all blott på Hinz’ instrumenter
gifves tillfälle att utveckla virtuositet; den andra: att den som vant sig att spela på
Kunz’ piano aldrig kunde få det infallet’atl med sill minsta finger vidröra dc klena
llinz’ska instrumenlerna, — Nej; tidningsreccnscnterna, b vilka förfäktade Kunz*
intressen, påslodo i alla blad, . atl den som spelade på Hinz* instrument, var blott en
dilettant, i jemforelse med den stora fullbiidade konstnär, som så väl förstod atl
behandla Kunz’ präktiga flygel. Dercmot invände de at Hinz’ besoldade recensenterna,
att Kunz’ pianist vore en förgången storhet, hvilken näppeligen kunde hålla stånd emot
den friska genialitet som röjdes i den strålande stjerna på konstens himmel, som
be-herrskade det Hinz’ska pianot. De närmare detaljerna i denna intrig meddelades mig
af en bekant komponist (— tyvärr cn tysk —), som sjelf berömde sig af, att han, i
kraft af sitt inflytande på journalisterna, helt allena hade grundat Hinz’ pianistens
rykte, och alt han af Kunz’ pianistens egen mun hade hört den bekännelsen, att den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1855/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free