Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
året tog han ånyo undervisning i Bolognas lyccum, der isynnerhet Paler Matte! var
hans lärare,, och den 11 Aug. 1808 hade han komponerat cn symfoni (ouverture)
samt en kantat. Den sistnämnda, under titeln il pianto cVarmonia, gäller såsom
Ros-sinis första kända komposition och lär ännu i dag förvaras i lyccets arkiv.
Om våren 1809 skref ban sitt första dramatiska verk, Demetrio c Polibin, hvilket
dock ej förrän år 1812 kom till uppförande i Rom. Han väckte en ständigt ökad
uppmärksamhet, hedrades redan vid sitt 19 år i Bologna med förtroendet alt anföra Ilavdns
e ° *
»Årstider», och bragte del slutligen derhän, alt flera rika musikvänncr sörjde för hans
framtid. För sin ytterligare utbildning sändes han till Venedig, och här gafs år 1810
hans en-nkts-opera: La cambiale di ma trim onio|, med bästa framgång.
Bedan om hösten följande år hördes cn ny opera af Rossini, L’equivoco
strava-gante, i Bologna; under karnavalen 1812 lät han i Venedig uppföra L’inganno felice;
derpå följde i Ferrara hans oratorium Ciro in Babilonia, och kort derefter operan
La scala di sota i Venedig, som ulhvisslades. Delta var den unge komponistens egen
tillställning. Impressarion bemötte honom nämligen med stort öfvermod, Rossini beslöt
alt Laga häind på honom och lemnade i den för honom bestämda operan sina nycker
och sin förtrytelse de friaste tyglar. Han hopade i denna opera de befängdaste
musikaliska upptåg, hvissladc sjelf med vid uppförandet, och frågade sedan leende den
för-lörnade impressarion, hvad han vunnit med sitt öfvermod. Derpå begaf han sig till
Milano, dit ell nytt engagement kallade honom.
Han hade för La Scala skrifvit operan La pictra di paragone, som derstädes
uppfördes med de mest betydande resurser. Operan gjorde stor lycka, Rossini blef i
ögonblicket dagens hjclte, och äfven af kärlekens hand väntade honom en belöning. Etl af
Lomhardiets skönaste fruntimmer skänkte honom sitt hjerta, och Rossini blef ej likgiltig
mot hennes ömhet; ett varaktigt förhållande uppkom mellan båda.
Redan en månad efLer uppförandet af sistnämnde opera återvände han till Venedig,
för att der inscencra de båda en-akts-operoma Uoccasione fa il ladro samt 11 Jiglio
per aszardo. Tillika skref han för dervarande teatern Della Fenice sin Tancredi,
hvartill Rossi efLer Vollaires tragedi hade öfversalt texten. Operan hade en
utomordentlig framgång; i Venedig rådde den högsta eutusiasm för den unge mästaren,
hvars namn iifven långt utom hans fosterlands gränser nämndes med beundran.
Om sommaren 1813 ökade han sin redan vunna ära genom operan Vltaliana in
Algici’i. Den fann samma framgång som Tancredi; Rossini var Italiens mest firade
tonsättare. Efter denna operas uppförande besökte han åter sin födelsestad; Rossini
älskade högt sin familj, och fann ett slott nöje uti att hos den tillbringa någon tid.
På sitt skämtsamma maner adresserade han sina bref till sin moder, den han isvnnerhet
var mycket tillgifvcn: »Till den högtärade Signora Rossini, modren till den berömde
mästaren i Pcsaro».
Från Pcsaro återvände Rossini till Bologna, der han från nästan alla större teatrar
o
i Italien erhöll nya uppdrag. Ar 1814 gafs hans Aurcliano in Palmira för la Scala
i Milano, dock utan synnerlig framgång. Samma år följde cn ny opera, Il Turco in
llalia, ett sidostycke till Vltaliana in Algieri, hvars effekt likaledes ej var betydlig.
Samma öde träffade samma år äfven Sigismondo.
Midt under denna Rossinis utomordentliga verksamhet inträffade hans kallelse till
Neapel. Dd konung Ferdinand efter nie-årig frånvaro år 1815 återvände till Neapel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
