Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afbrann den präktiga San Garlo-tcatern. Konungen tog sig detta ganska nära: denna
teater var nästan det hvad han af sitt förlorade rike mest hade saknat. En viss
Do-nienico Barbaja, som förut varit uppassare i ett kaffehus i Milano och på spel
för-värfval en ansenlig förmögenhet, erbjöd sig alt inom nic månader läta återuppbygga
teatern ännu priiktigare än den förra varit. Konungen ingick beredvilligt på de gjorda
vitkoren, Barbaja höll ord, och d. 12 Januari 1817 gafs deu första represeutationen i
den praktfulla byggnaden.
Barbaja var ej en dålig spekulant; han kalkuleradc riktigt, då han uppsökte
Ros-sitii i Bologna och med honom afslöt ett längre kontrakt för Neapel. Mot cn inkomst
af 12,000 fr. förpliglade sig den unge komponisten alt årligen skrifva två nya operor,
och dessutom anpassa andra operor för dervarande tenterforhållandcn. Det sistnämnda
var ej något lätt arbete; dock öfvervami hans lätta, glada sinne alla svårigheter, och
lian medhann dessutom alt cnlevera sin direktörs älskarinna.
Delta fruntimmer var tillika San Carlo-tealerns prima-donna, Isabella Angela
Col-hrattd, en spanska, född 1785 i Madrid. Hon egde lika stor skönhet som
konstfärdighet, och hade publikens ynnest i hög grad. Rossini debuterade i Neapel med
Elisa-betin, regtna (TIn g kilt er ra, hvari hufvudrollen var skrifven for M:i! Golbrand.
Operan uppfördes redan hösten 1815 med stort bifall; texten var af en viss Smilb, bear-
• _______________________________ %
betad efter en fransk melodram, hvars ämne åler är detsamma som i Walter Scotts
Kcnilworih. Ouverturen till denna opera hade Rossini lånat från eu äldre, Aureliano,
och den algjorde verkets framgång.
Från denna tid inträdde hos Rossini emellertid en egen vändning. Golbrand
förlorade publikens ynnest, emedan hon började ej obclydiigen detonera, och detta var
det troligen som gaf Rossini första anledningen att mera näruia sig till den tyska
harmonien.
Efter Elisabetta följde eu mindre opera La Gasetta, som dock ej fann
allmännare anklang. Följande året, 1816, bringade han två större nya operor på scenen,
båda skrifna för romerska teatrar, nemligen Torvaldo c Dorlisca samt It Barbici’c
di Seriglia. Sistnämde opera, förut äfven komponerad af Pacsiello, fulländade Rossini
inom cn otroligt kort tid — 13 dagar, som det påslås —; den behagade mycket i
Italien, men ännu mera utom detta laud, och fulländade Rossinis rykte i den
musikaliska verlden. (Forts.}
Änglaröstcn.
(Forts, och slut fr. N:o 38.) •
Sent på aftonen samma dag, sc vi mäster Georg Handel åter promenerande ensam
i sin trädgård med hufvud och hjerta fyllda af sorgbundna tankar och tunga
bekymmer; ty hela eftermiddagen hade han oaflåtligt arbetat på att finna en sångerska, som
nästa afton kunde utföra sopranparliet i hans nya oratorium »Messias»; förgäfvcs!
Han hade icke funnit någon som ens i den ringaste mån kunde uppfylla hans
åslun-dan. Sjukdom, nycker, lyckmyckenhet eller bristande musiksinnc mötte honom vid
livarjc dörr, på hvilken lian, full af glad förhoppning, klappade.
Trött, utmattad, i högsta grad modlös och sorgsen, hade han nyss hemkommit.
Ack! och likväl, huru var ickc hela hans själ fästad vid utgången på denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
