- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1855 /
310

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inflytandet af en aldrig förr erfaren glädjekänsla nyss förnummit Irån den obekantas
läppar ; han tänkte på den änglaröst som sjungit hans aria, — på del barnsligt ljufva,
oskuldsfulla, trofasta uttryck, som lät sig förnimma i hennes älskliga, milda säng: »El
pascct stitim greijem» (och Han skall föda sin hjord)! — på det skakande recitativ, som
förtäljer om Frälsarens, den store, tålige korsdragarens smälek och förnedring, och om
hans qvalfulla lidande, öfver hvilket »ingen varkunnar sig», — på den höga, i sanning
gudomliga sorg i sångerskans toner, då bon förkunnade förlossarens död, — på den
glada herrliga tillit, hvilken låg i dc ord och toner som talade om den begrafnes
uppståndelse. Han tänkte vidare på den mäktiga hänförelse, som denna understämma väckt hos
alla dem hvilka medsjöngo, och huru de alla med glädjestrålande anleten, öfverraskade, lyssnat
dåden älskliga varelsen lofprisade dc himmelska härskarornas uppenbarelse; han länkLe på
körens glädje och rörelse samt dess långa tystnad efter den segerlorkunnandc,
himmels-högl flygande ariau i tredje delen: »Rede/nptor mevs rivit» (Jag vctaltmin Förlossarelcfvcr)!
Hvad var det icke för jubel, och hvilken klippfast tillförsigl låg det icke i dessa toner! 1
denna sång lefde Förlossaren, och så måste han ju äfven lefva honom och alla, allom lefva
och allom uppstå! Och slutligen framträdde ur hans djupt skakade hjerta de sista, tröstande,
öfverjordiskt rena tonerna i slutarian med obeskriflig styrka, och denna sista helsning
syntes honom böra blifva ett tröstens och kraftens ord för alla tider. Delta himmelska
utrop: »Si Deus pro nobis, quis contra nos» (om Gud är med oss, hvern kan då stå
emot oss), så friskt, så gladt, så underskönt som denna röst återgaf delsamma, ansåg
han böra evigt kunna ålerljuda i sitt hjerta, och derefter skulle aldrig mera modlöshet
herrska i hans bröst. »0 du klentrogne!» tillhviskade han sakta sig sjelf, »Si Deus
pro nobis, quis contra nos?» och dervid klappade hans öfversälla hjerta af salighet, och hans
stärkta, af tacksamhetens känslor uppfyllda själ badade sig i ett haf af glädje Och tilftorsigt.

Då han slutligen våldsamt rätade upp sig, och längtansfull ville vända sina af
lårar fuktade ögou mot perlan bland sångerskorna, då möttes hans spanande blickar blott
af körsångarnes och körsångerskornas bleknade ansigten, öfver hvilka låg fallet likasom
ett mildt duggregn af den innerligaste rörelse. Vaxljusen hade nästan nedbrunnit; men
nere i kyrkan ljeltradc hänförelsen, efterklangen af det nyss hörda odödliga verket,
åhö-rarne omedvetet vid deras platser, och såsom ett halfqväfdl, afbrutet snyftande, nåddes
tondiklarens öron af det, från tusen läppar inspireradt uttalade namnet »Handel».

Den plats, som den hulda gestalten hade intagit, var tom, den obekanta sköua
flickan hade längesedan försvunnit; när och hvart? Ingen visste det; men på det rum der
hon stått låg ängclens betydelsefulla helsning: en underskön, starkt doftande hvit lilja.

Fröken Westerstrands debut å Kongl. Teatern.

Efter elt 4-årigt vistande i Tyskland, efter att med stor framgång uppträdt å
åtskilliga dervarande teatrar, har denna sångerska återkommit till fosterlandet. Vår
Kongl. teaterdirektion har förmått henne alt, under sin öfvervintring, uppträda i
åtskilliga gaslroler, och en början gjordes dermed förl. onsdag, då Fröken VV. debuterade som
Maria i »Regementets Dotter». Den rädsla, som denna första representation var märklig,
var dercmol i går försvunnen, och intrycket af denna aftons uppträdande var i följd
deraf i hög måtto tillfredsställande. Bifall och blommor ströddes lör den älskeliga,
för-tjenstfulla sångerskan, och hifällsslorincn efter Rodes variationer, hvilka Fröken W.
hade inlagt i andra aklen, var en ibland dc varmaste som uägou af våra svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1855/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free