Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m • •
sättet hvarpå desamma blifvit
.».‘irj 4}| A ;» A./
Det Italienska språket är dessutom sjelft s5 förälskadt i melodien, an dét länar sig
åt allt, till och med ål komponistens öfverdrifter, utan att de stränga grammatikerne
någonsin i detta hänseende framkomma méd förebråelser. »Stor sak», tyckes nationen
säga, »om för att frambringa ett nytt drag i sången, man nödgas stympa prosodien,
ja, till och med ordaförståndet; den vackra sången har man i alla fall vunnit och lätt
nog skall man hitta på andra ord som passa för det primitiva sammanhanget.» —
Frankrik* skulle måhända en dag tänka på samma sätt; men då skall det också pas-
™ ^ 1 «. , U i f ^ * , /
sioneradt älska musik och känslan skall ha tagit platsen bort för den närvarande
vur-raen att häkla och analysera sina nöjen.
Hväd är det då som vållar att Ilalienarne ej ha någon god opera-seria? ty uuder
de nio eller tio år som jag var bosatt i Rom ville aldrig någon lyckas. Om, en eller
annan gång, publiken talrikt infann sig på spektaklet, så var det för att höra den eller
den sångaren; men så snärt’Att» ej var på scenen, drog hvar Och en sig tillbaka i sin
loge för alt spela kort och äta glace, under parterrens gäspningar.
• • _______________________________________________________________
Aldre professorer ha emellertid försäkrat mig alt Apostolo Zenos och Melastasios
texter vunnit), verklig framgåug; och. på min fråga o
behandlade af den tidens komponister, har man svarat att arierna, i allmänhet
kortare än nu för tiden, ej voro belastade med så vidlyftiga rilurnelier som nu, samt a^l
i dem sällan förekommo rulader ocb aldrig omtagningar. Vi behöfva ej på pinnat håll
söka orsaken till den ledsnad och det löga intresse den närvarande operan medför; ty
om man i sjelfva verket företog sig att i ett partitur slrvka bort de Öfverflödiga
repe-titiouerna, ruladerna ocb riturnelJerna, så lar jag för afgjordt att man dymedelst skulle
förkorta det till tvåtredjedelar, hvarigenom handlingen, mera sammanträngd,
ovilkorli-gen skulle yinna i intresse. De komiska operorna äro mindre utsatta för ofvannpmnde
fel; ledsnaden vid dem kominer nästan alltid från textens dåliga sammansättning. De
Italienska komponisterna skola emellertid sluta med alL bli dramatiska: jag vet att
våra Franska partiturer cirkulera i Neapels cnnservatorier och att mau studerar dem
för besagde ändamål*)* , *il;n . , »v. ■-,.-.u .•* ,’ul .
Tragedien erbjuder tonsättaren utan tvifvel lärre omvexlingar än komedien, emer
dan alla personerna i den förra äro nobla; men det är derför ingalunda sagdt att
komponisten ej får ha mer än tre formulärer till arier uti hufvudet för alt måla samt-:
liga i, i ett tragiskt stycke fraiustäjlda, passioner. Det ges en alltför stor mängd
nyanser till karakterernas särskiljande, för att man skulle behöfva underkasta sig den
inbillade nödvändigheten att ej våga producera aunat än antingen en bravur-pjes filer en patetisk
eller en half-karakters-aria. Betrakta för öfrigt de, bravur-arier som förekomma i en ita-
• e *
liensk opera och säg sedan: om icke i dem alla råder samma karakter, samma manér, ja,
✓ n i: • i •! il*« Mf • *.
- » 11*
i: t’»
• •
»»/1
1» I < III Ur ’li
titt Paris och fått en friare verldsuskåduing än den hans hemland erbjuder hénoni.» — Bevis
för sanningen af deuna sats lemnu, utom iiIdre tonsatUre, sjelfva Hossini (se hans »Tett» och
»Comte d’Ory»), Donizctti (se hans »Regementet# dotter»),och till någon del äfven Bcllini (se
. . j.T.nnrnii.nT» it*To.„ .. ’
hans »ruritam»).
, »i /
♦ f
I •
I»
i! • > 11.2 1
• r i/!liTtiit* t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
