Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
y 7 ^ >
.< s.’i
- •>:/
biillrc pjescr, ickc rent af ville göra bankrutt, så måste han genom lumpna
pajazzo-upptåg oeli stycken fulla af smutsiga tvelydigheter, likasom köpa sig absolution och
forma publiken till alt någon gång tolerera hans ädlare bemödanden. Operan deremot
höll sig till sina akademiska reglor och mönster, hon tyranniserade publikens smak,
och om de långa italienska ariorna voro obegripliga eller tråkiga för de tyska öronen,
sä påstod man alt den tyska åhöraren borde skaffa sig andra öron, mtn ej, att kom-
t m
ponislcn skulle lillegna sig elt annat skrifsäll. I)e tyska skådespelarne voro föraktade
i sällskapslifvel, preslerna ville ej admiltera dem till nattvarden, och på sin höjd
unnade man dem eller deras död en liten vrå bland andra arma syndare i
kyrkogårds-hörnet; dc italienska sångarne deremot voro olta icke blott inflytelserika hofman, de
blandade sig äfven i statsangelägenheter, en och annan upphöjdes i adeligt stånd, och
om primadonnornas mälressviisende än icke förmådde Ivfla ståndets inre värdighet,
• ; - ^ v u f %
så ökade det dock dess yttre anseende. Under det alt skådespelarne måste
sammanrafsa en stalistpersonal, bestående af hvarjehanda slödder, brödlösa lindansare,
marknadsgycklare o. s. v., så gjorde sig furstar och grefvar en iira af all sjunga med i
italienska operans kör. ‘ ‘ ’
* Men midt i delta smakens och sedernas forderf mötas vi af en gåtlik företeelse,
fluru var det möjligt, alt en så botteiiarlig själ som den gamle Hiller, kunde firma sig
så Öfvcrväldigad utaf det första intrycket af italienska hofoperan i Dresden, att
denna dag blef honom en omvändelsens dag till lif och själ? natt och dag grubblade
han öfver de dresdenska operaparliturerna, för att förbereda sig tifl sin stora
historiska mission, alt i det af honom skapade sångspelet lägga första grunden till en egent-
I * * » • * I *
lig lysk opera! — Hur var det möjligt, att Wilhelm lieinse*) — som väl icke just
dyrkade det renaste skönhetsideal, men dock uppvuxit samtidigt med den högre tyska
litteraturen och känt sig upplvft vid åskådandet af den bildande konstens bästa mäster-
j# • r * ** * ** • ^ ’ •» *. • j
Verk — hur var del möjligt, att en Ileinse yrade i en bacchanlisk hänförelse vid
minnet af den gamla italienska operans förtrollande behag, som uti Italien genomträngt
hanssjäl?
• J # #
Således måste dock midt ibland flärdeti och prålet hos den tideus hofopera legal
en oforgänglig kärna af äkta konst, som, under sjufaldigt insegel förborgad för
mängden, uppenbarat sig för en Ilillers eller fleinses blickar. Denna kärna var dold i
operans musikaliska del. Ocli i sanning kräfver naiveteten, den heliga enfalden hos den
dåvarande italienska stilens bättre mästare vår odelade beundran, för det de förmådde
• 9 *
uppfinna så rena musikaliska tankar, som måste tjena till relief for den öfriga
estetiska lösaktighelen hos den urartade hofoperan, för det en Duranto, Leo, Pergolese
smyckade den vanhelgade skådebanan med samma snillets blommor, hvarmed de så
djupsinnigt och ärofullt bekransat kyrkans altare.
På detta sätt förklara vi denna motsägelse. Litteraturhistorikern och dramaturgen
betrakta den gamla itafienska operan såsom en hvitmenad grift, under del att
tonkonstnären uti samma företeelse ser den sista skona blomman från en rikt blomstrande
-t u , ^ i • , i .
konstperiod.
(Forts.) ;
i J *
• I
t •
I l • • • , • ’ • t • •
*) Bekant genom sin musikaliska roman »Hildegard von Ilobcnthal.»
1. • i«• l »I i «. • • *i l .» ii»*’ • i .. . ’i. •• •
• •
* t
• M,
! 1 T I •
(Bod.)
é I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
