Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Noler! J, hvilkas kropp
Karlongens papplock läcker,
hören min röst!
Jag lör en timma er till lifvel återväcker —
sligen nu opp!
Och härvid började kartongerna att sakta öppna sig. Den ena nothögen efter den
andra reste sig upp utur sin lysta gömma, steg långsamt ned från hyllorna, och tågade
vid tonerna af nunneprocessionen ur nyssnämnde opera, i fladdrande hvita dragter,
högtidligt kring på golfvet.
»Hall!» ljöd rösten från pianot. Musiken tystnade och tåget stannade.
»Barn och vänner, unga, gamla» — fortfor rosten — »jag har stört er hvila här
i natt; ty för oss, likasom för jordens barn, är natten hvilans tid. Men på det nya
år, som nyss har seglat in på tidens ström, ville jag vara den förste som bringade er
sin nyårsönsknn. Vårt samhälle har under det förflutna året, tack vare den svenska
musikpressens verksamhet, blifvil förökt med många goda medlemmar. Låt oss önska
dem all möjlig lycka. Må Bcelhovens Sonater och Andeliga Sånger sprida frid och
glädje inunder hvarje tak, der tonernas heliga konst med allvar dyrkas! Musica
Sacra blir en skatt för kyrkan och för skolan, och Schumauns Ballad, Stenhammars
och Berens Sånger blifva välkomna hos hvarje sångens vän!»
»Han glömmer oss, den dåren!» ropade en nothög, ryckande på axlarne.
»Hvem afbröt talaren?» Irågade en stämma.
»Var det Dannslröms Sånger?» frågade en annan.
»Nej, det var vi — Kupletterna ur Kärlek och Egoism.»
De omkringstående begynte skratta.
»Tvst, tyst!» ljöd det från alla sidor.
»åi. vi behöfva inte tiga, vi. Vi ä’ så goda, vi, som någon annan!» skreko
kupletterna. »Vi ba på Kongl. teatern vunnit mera pris och bifall, än kung Davids
prisbelönta psalmer.» . . .
»Inte’ något gräl på nyårsmorgonen», dundrade klavérutdraget. »Innan J nu åler
gån i natt till hvila, är det bäst att J alla låten höra hvad J dugen till. Ni kunnen
då bedöma hvarandras förmågor, och sedan, när J krupit ned igen i edra tysta
pap-perskamrar, le i mjugg åt herrar recensenters domslut. Jag sätter mig och bildar
här en jury.»
»Rätt taladt!» ropade alla, och nu blef det elt lif i nothögarne. Cronhamns Nya
Militär-Sånger började sjungande att marschera kring, företrädda af den lilla Rekryten
af Klicken. Från pianot klingade Baucks Sonater, Berens Tondikter, Södermans
Fantasi, * Bendix’s och Jungmans Salongsslyckcn — och Guldfjärilarne, af
Lefébure-Wely, satte flygelns tangenter och pedal i en flygande rörelse. Umeå-Vals,
Kalkon-Vals och Sylflden-Polka förvandlade slutligen hela denna mirakulösa konsert till en
danssoirée, och i stormande fart svängde notblad tuscndetals ikring, emellan tak och
golf. Lyckligtvis slog klockan i detsamma 1. Rösten från pianot duodrade ånyo.
»Halt!» och del biel mörkt och lyst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
