Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“ f
endast för Faustina. Vi hafva tillräckliga exempel, att enskilda roler komponerats for
en bestämd artistisk individualitet, men att en komponist någonsin skrilvit mera än
hun-drade operor med stäudig beräkning på den möjligaste fördelen för en enda talent, det
är ett faktum, som i hela konsthistorien ej har sin like. Hasse gjorde det.
Delta vexelförhållaude mellan honom och Faustina låg icke blott i det yttre
bemödandet att inrätta partiet efter hennes röst och framställningssätt; stilen i Faustinas
hela sångföredrag gaf småningom riktningen åt hela hans skrifsält, och det låter ej
be-tvifla sig, alt tonsättaren, hvars tyska anda öfveralll framlyser, det oakladt af denna
sångerska under hela hans bana hölls fjetlrad uti den dåvarande italienska hjelteoperans
stela grundformer. Sålunda var det måhända denua siren, som gjorde att den tyska
opera-dramatikens reform, som genomdrefs af Gluck, ej inträffade några decennier förut.
Måhända var detta dock en lycka, om man besinnar, huru den store Hände! sjelf
misslyckats i ett sådant försök, och huru barbariskt ett likartadt bemödande i
skådespelarkonsten (ej i skådespclsdiklen) utföll, i det man, hyllande det s. k. engelska maneret,
genom ursinnigt rytande, genom stormandet från den ena ändan af teatern till den
andra trodde 9fg hafva nått höjden af dramatisk framställning. Den som studerat
Handels operor, lärer medgifva, att hans svulstigt deklamatoriska hämd- och
förtviflans-arier skulle, i ett energiskt genomfördi inflytande, halva kastat hela den dramatiska
sångkonsten långt utom sina naturliga gränser. Likasom Gotlschcds pedanteri först måste
tygla skådespelets råa öfverdrift, så kufvade också Hasses regeldespotism den
dramatiska sångens hotande förvildande, och bloLt på delta säll kunde i det förra hänseendet
Lessing, i det sedliare Gluck bryta banor för den sanna teaterreformen.
Aldrig har måhända en stor sångerska strängare än Faustina iakttagit måttans
gränser; men kanske har del ock aldrig gifvits en betydande produktiv talent, hvilken
så som Hasse gjort sig en konseqvent sjelfinskränkning till pligt. Likasom Faustina
aldrig sökte aftvinga det.mållliga, knappi två oktaver omfattande omfånget af sin
mezzosopran någon ton, på hvilken hou ej var fullt säker, likasom hon ock aldrig bemödade
sig att utvidga gränserna för sina framställningsmedel, men väl att stegra dessas
intensitet, så gick också Hasse aldrig något steg utom de eo gång antagna tonformernas
trånga krets. Hans arier äro uppställde, den ena som den andra, hans
instrumentation alltid densamma, och den som en gång studerat sig in uli del egna af hans
harmonisering, den kunde djerft våga försöket att till en framlagd melodi af Hasse sätta
ackompagnementet, utan att någon väsendtligare olikhet med mästarens ursprungliga
behandling skulle märkas. Om Sebastian Bach säges med rätta, att man knappast skulle
efter analogien kunna utflnna en enda förlorad takt, så öfverraskande och ny än denne
mästare i alla, äfven de minsta vändningar; om Hasse kunde man i omvändt
förhållande säga, alt om ackompagnementet till alla hans operor gått förloradt, på några
vä-sendlligarc verk när, skulle man i de flesta fall kunna återställa det i temligen genuint
skick. Till följd häraf skulle en komplett edition af Hasses verk representera
begreppet af en kolossal enformighet. Det är också icke alldeles utan, och vi äro i sanning
ej sinnade att till efterföljd rekommendera arbetandet efter hans metod; men icke desto
mindre hade denna metod sill goda. Hasse skref egentligast för sångarne — han var
sjeff en god sångare — han gaf dem blott situationens allmänna konturer,
öfverlem-nandc åt dem alt inlägga hvad deras genius ingaf dem. Skulle man till Faustina kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
