Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 6.
1856.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
4:e Årgången.
Stockholm.
9 Februari
Hasse och Faustina.
(Forts.* och slat fr. N:o’5.)
Men emellan dét dåvarande och det moderna sångsältet existerar en himmelsvid
skillnad. Eu jemforande blick på skådespelarkonsten skall bäst förklara den. Då vi
f f "
lasa i Lessings »Hamburgska dramaturgi», vid hvilka ställen en Eekhof och flcra den
tidens konstnärer företrädesvis utvecklade sitt mästerskap och hänförde publiken till
beundran, så finna vi oss ej litet förvånade. Efter nu rådande begrepp skulle det ej
lyckas verldens störste konstnär alt på dessa ställen anbringa någon algörande efTekt,
ja, vi skulle tvertom betrakta såsom ett bevis på skådespelarens mästerskap all han
med mera likgiltighet behandlade samma ställen, med hvilka de gamla mästarne gjorde
så stor lycka. * Men deras hufvuduppgift bestod uti att i den dramatiska konsten
bringa’ logik, klarhet, natur, då intill dess bland framstäliarne af »hufvud- och stats-
aktionerna» äfvensom af de improviserade pjeserna, högsta hyllningen tillföll* den
kunde åstadkomma de största öfverdrifter, del mesta nonsens. ‘ Vi måste sålunda
taga alt dessa skådespelarkonstens gamla heroer ingalunda lade så stor vigt på pjesens
totalutveckling, ej heller på enskilda effekter, såsom nu sker, äfvensom de svårligen
kände" detta sträfvnnde efter individuel karakleristik, efter speciel kolorit för hvarje
serskild rol, i den grad som man hos vår lid finner det. De satte sin ära mera uti
att välbetänkt och fornuftenligt afväga alla enskildheter, att lägga mening och förstånd
i den urartade deklamationen, alt behagfullt sammansmälta versens rytm med den na-
turliga accenten hos den grammatikaliska satsen, med ett ord, att på scenen återinföra
den tänkande andan i stället för det tanklösa rasandet och upptågsmakeriet. I denna
mening gick en Eckhof hand i hand med Lessing, i denna mening allenast kunna de
af den tidens stora skådespelare anbringade effekterna fattas och uppskattas.
Samma förhållande återfinna vi hos den gamla tidens utmärktare sångare. De
sökte atf i det enskilda framställa det lefvande och naturliga uttrycket, att inlägga
accenterna enligt kompositionens melodiska och harmoniska fordringar; affektens
stegring, passionens skildring anbringades mera vid enskilda ställen, än alt man bemödade
sig om den på det hela, i stort anlagda musikalisk karaklcrsleckning, som utmärker
nutidens stora sångare. Sålunda har Hasse i enskilda partier utvecklat myckel och
slor-artadt patos, men af dess dramatiska stegring och utveckling finner mail olla knappt
ett spår. Dcrföre är det ock mera en bild af den lugna sto?’keten, som vi höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
