Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t • i
beundras i Fauslinas sängföredrag: tonens fullhel och rundning, uttalets klarhet,
accentens riktighet, den sans, som äfven i inspirationens ögonblick aldrig öfvergaf henne,
den adla artistiska värdighet som var oskiljaktig från hennes framställning. Och delta
allt var så inuerligen sammansmält med denna konslnärinnas hela natur, alt hon,
såsom ålderstegen matrona dog med alldeles samma värdighet, hvarmed hon så otla
dött på scenen. .. . . - y .. - r ^ 15 ^
^ I | * 1 ^ |
Huru mycken vigt Hasse lade på framställningen af den lugna storheten, synes redan
af den omsorg, hvarmed han söker undvika hvarje störande aT sångstämmans flytande
gång genom instrumenlaleflekler. Hans instrumentation är den enklaste i verldeu, så
lätt väfd, att den endast framträder såsom en flyktig prydnad för sången, ej som etl
sjclfsländigt medel för det dramatiska uttrycket. - - - - — –
Hasse var i Tyskland beundrad, i Italien — populär. Man har bittert förebrått
honom delta. Men om Hasse bragte italienska former till Tyskland, så öfverförde han
å andra sidan äfven den tyska andan till Italienarne och väckte deras aktning för
densamma. Onekligen ligger häruti en nationalförtjcnst. Och om Hasse, icke bade infört
de mildare Italienska formerna hos oss, så vore Mozart, sådan han är, alldeles icke
W M • It I 8
tänkbar, ty merendels byggde han vidare på de Hasseska formerna, ocb hvarje blick
i Sachsarens partiturer skall visa, huru mycket den store Wienaren bar alt tacka
honom för. Det gifves många vändningar dem man beundrar såsom original-Mozarlska,
I«
men hvilka för längesedan användls af Hasse.
(7 • • i m • I I f • • 1
Hasse fann sig hänvisad till den italienska operan af det enkla skäl, alt någon tysk
opera på hans tid ännu alls icke existerade. Ty Händeis och Keisers operor äro ur
I I • I V * • • ^ I I ^ ^ • •
dramaturgisk synpunkt betraktade, lika litet tyska, som de Hasseska. Vår mästare
förefann en inom sig fulländad sångkonst, och för denna komponerade han. Hade han
kanhända bort för Fauslina skrifva sångspel, sådane de då började uppkomma, och
som visserligen voro den tyska operans förelöpare, i del man nemligen i skådespelet
inlade små kupletter utan allt ackompagnemenl? Ur denna råa form utvecklades vis-
• • * •
serligen den Hillerska operetten, och . ur denna åter den moderna tyska operan, i
hvil-ken musiken är till för handlingens skull, och icke tvertom. Men Hasse ville skrifva
operor för sångare, och derlill kunde han icke använda dessa naiva tillstymmelser till
den tyska operan. I Hasses blomstringsperiod fanns hos nationen icke eus en aniug
om en tysk opera. Lessing sjelf, den store nationelle dramalurgeu, känner ju långt
sednare endast en italiensk och fransk opera. Han yttrar att i den franska operan är
poesien mera hufvudsak, musiken deremot dess illustration; i den italienska förhåller
det sig tvertom. En likformig sammansmältning af operans _båda faktprer — påstår
Lessing — känner man icke. Han anade således ännu icke, alt lösningen af denna
stora uppgift skedde genom tyska operans uppkomst vid samma tid då han skref dessa
rader; ja, han går så långt att anföra Glucks Armida såsom ett mönster af en fransk
opera! Och om en Lessing dömde så, huru måste då annat folks omdöme varit
beskaffad!! . , „„1 - ... i,
Hasses konstsinne slräfvade till det storartade, präktiga, pompösa, förenadt med
• J * *
klarhet och enkelhet; äfven hans mildaste melodifluss bär eu viss prägel af en lugn
storhet; i det elegiska blir han aldrig sentimental och vek såsom Graun; sjelfva hans
klagan är alltid heroisk, mäktig. Men för alt ställa en sådan musikalisk genre i sin
rätta dager, erfordrades hela pompen af den tidens italienska hofoperateatrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
