- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1856 /
122

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Egentligen fmnas här likasom i andra okonstlade danser, inga regelmeskiga eller
prydliga steg. Merendels trampa flickorna endast takten, i det de en stund Irippa

mot livarandra pä samma stiille, sedan vända sig om, vexla plats o. s. v.

Stundom utbyter en af de dansande sina kastagnetter mot tamburinen och
slad-nar nu, under del ull den tredje börjar dansa, och på detta sätt kunna de i hela
timmar roa sig utan alt bekymra sig om åskådarnc. Denna dans är endast för flickor,
ingen gosse rör tamburinen. Men de qvinliga varelserna tyckas tillbringa sin
ungdoms gladaste stunder med denna dans, och man har anmärkt alt den starka rörelsen
dnrvid varit qviunorna till stor nytta vid sinnessjukdomar eller vid del ryktbara
spin-dclslygnel, som förmodligen i en stark svellning har sitt botemedel, ehuru man ock å
andra sidan funnit att dansen sjclf ulan yttre anledning stundom kan urarta till en
sjukdom.

Jag vill blott tillägga att dansens benämning icke härleder sig från insektens
namn: Tarantola kallas en spindelart, som isynnerhet finnes i tarentinska området,
och tnrnnlclla kallas dansen, som företrädesvis förekommer i samma trakt. Både
spindeln och dansen halva erhållit sina liknande benämningar från sill gemensamma
fädernesland, ulan någon vidare inbördes gemenskap.

Alexander Drcysckock

• « «

fnom b varje redskap, hvari toner bo, bor ock en lefvandc ande, som i del välta-

I • • •

ligaslc af alla språk lörmår uttala menuiskohjertabs alla känslor. Vi mena ej blott dem,
hvilka framträda i bestämdl medvetande, och för hvilka äfven ordet eger uttryck: han
intränger ock i själens omcdvclnarc djup och uppsöker, väcker till sjclfständigt lif dessa
dolda hjerlats rörelser, om hvilkas tillvaro man endast genom obestämda aningar egt
kännedom, men ej förmått fasthålla, ej bringa i sammanhang, och hvilkas hemlighets-

l • f’ • • • I

fulla väsende man icke kunnat kläda i ord, icke i formen af bestämda begrepp. Här,
hvarest ordets makt upphör, här vidtager detta tonernas mystiska rike, der alla äro
Iremlingar och likväl känna sig hemmastadde: hvars sällsamma fenomener vi ej kunna

\y O / é • J • • • é i ^

förklara, men med hvilka vi dock äro så förtrogne; bvars språk ingen förmår lyda och
likväl alla förstå.

13 r, . . . • 1 •

Del blef ej konstnärssnillet gifvel alt lyda de dolda undren, men dock all
framställa dem för menskligheten. Tonsättaren, med idealet för sitt inre öga, skapar
gestalter, hvars drag, hvars former så myckel som möjligt närma sig urbildens. Denna
skapelse bär inom sig evighetens lif; den ulöfvande konstnären gifver den äfven
ögonblickets, genom att införa den i den yttre vcrlden och med förnimbara ljud lata den tala
till densamma.

Det är dock ej endast tonsättaren och den utförande, som härvid hafva missioner
all uppfylla; äfven sjelfva tonverklygel har en sådan. Hvarje tonredskap har sin egen
poetiska genius, som i lynne, i karakteristisk egenhet skiljer sig från de öfriga.
Rö-slt siniigare, violinens mera spirituella karakter, blåsinstrumeulcrnas vexlande färger,
från den veka flöjten till den majestätiska basunen, med alla mellanliggande nyanser,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1856/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free