Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturligtvis många studier, af livilka vi, att döma af denna början, hoppas
mycket godt.
Tvenne förträffliga och väl utförda orkesterpjeser (Beethovens ouvertyr till
Coriolan samL Scherzo ur Mendclssohns A-mollsymfoni) (Örhöjde intresset af denna
njutnings-rika allon.
Hr d’Anberts Konsert.
jf
Det gifves måhända få orlcr, der allmänheten hyser så mycken pietet for sina
äldre inhemska artister, som i Stockholm, men säkert göra de sig ock ej öfverallt så
förtjenta deral som hös oss. Detta gäller förnämligast om violinisterna, och bland dem
förljenar hr E. d’Aubert nämnas med synnerlig utmärkelse. Jemte sin allmänt erkända
talent som exekulör, har hr d’Aubcrt äfven måhända mindre bekanta, men dechöre’ ej
mindre solida förtjenster som lärare på sill instrument, och slutligen brdrager äfven
hans vanligen smakfulla och omvexlande reperloir till att alltid göra honom gerna hörd.
Hr d’A. gaf denna gång Mendclssohns berömda violinkonsert, förut känd hos oss
genom Leonard och Königslöw. Första satsen är i afseende på form och
sammanhållning måhända verkets svagare del, hvaremot det melodiska Andåntet samt förnämligast
den qvicka och förträffligt utarbetade rondon väcker ett högt intresse. Sistnämnde sals
är troligen den mest lyckade af Mendeissohns kompositioner i denna tyvärr sällao af
honom anslagna lon. Konserlgifvarens föredrag af denna intressanta komposition var
ädelt och rent, samt vittnade om den pietet mot mästaren, som beslår i ett samvels-
grannl studium af huus verk.
• •
Afven Boleron af Panofka, ehuru såsom komposition ej utmärkt, utfördes af
kon-sertgifvaren med den nitiditet och liflighet, som han i denna genre alltid ådagalägger.
Bland konscrlarier intager Beethovens berömda scen: »Ah perfido» (jemte Mozarts
basaria i F- och kantat i C-dur) utan tvifvel första rummet. Mrlle Andréc sjöng
denna förträffliga komposition med lika myckel allvar som värma, och återgaf tillika
öfverallt den ädelhet, hvarmed tonsättaren omgifvit densamma. Yri anse endast den i Alle-
• •
grot förekommande melodiska satsen hafva tagits nog långsamt. Afven fröken
Wcsler-strand sjöng pä ett mästerligt sätt den bekanta rondon ur Ernani, samt visade $ig ega
den svåra konsten alt genom sitt föredrag skänka intresse äfven ål saker af
ringare halt.
En mcllanafdelning var egnad åt den cykel af instrumental- och sångnummer, som
ulgöres af Beethovens musik till tragedien Egmont. Den beslår af ouvertyren, 2
mellanakter samt Klärchens båda visor. Den segersvnifoni som enligt Goethes förordnande
bör sluta det hela, består af ouverlyretis sista sals, hvarförc den nu icke upptogs.
Den herrliga ouverlyren, hvari Beclhoven behandlar sitt älsklingsämne, och som för
sig sjelf utgör en Sinfonia croica, utfördes med all förljenst. I det svåra oboesolot,
som förekommer i den ena mellanakten, bör man göra rättvisa ål dess vårdade
föredrag genom vår andre oboist, hr Lunow, emedan hr Friebel ännu ej är återställd från
en svår sjukdom. Klärchens båda sköna sånger, hvari tvenne snillen af första rangen
taflal i uttryckandet af den mest naiva naturkänsla, sjöngos af m:ll Malmström,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
