Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
é f • ▼ • ii1/
i» . t # M| t
Luther äfven figuralmusiken, och förmådde bland annat ock boktryckaren Rhau till att
samla och utgifva de for handen varande kyrkliga kompositionerna, till större delen
från 15:de seklet. Dessa samlingar hafva lyckligtvis pålräfTats uti
universiletsbiblio-thekel i Jena. En af dessa samlingar bär följaudc titel; »Simphoniæ jueundæ»,
inne-håller 52 fvrstämmiga motetter och är tryckt i YVittenbcrg 1538. Luther sjelf har
■* 4 p , y . # * •• * v k •• ** r . y ; yy « *
försett den med ell ypperligt latinskt företal, hvaruti han bland annat yttrar följande:
»det är ett fullkomligt bevis på den gudomliga visheten, all Gud gilvit menniskorna
/• » JW M a/ • • I - -
musiken och sångstämman, kring hvilken pä ett underbart sätt liera andra stämmor
leka, springa och smycka med glada ljufliga åtbörder, och likasom föra en gudomlig
9 • %
ringdans, så alt äfven de som endast måttligt dera! röras, ej tro sig hafva funnit något
mera underbart i vår tid.”
(jfver en samling motetter som Walther och Senffl skrifvil ål honom, yttrade han:
»omkring en from tenor dansa och leka de andra stämmorna, likasom barnen kring sin
fader.» Delta språk står ock såsom måtto under en bild, som visar oss den store
mannen, hum han julaftonen 153G med glad uppsyn sitter biand de sina, med lutan i
handen. ••*..’ " • ••• ’
’De fromma och konstnlskande män, Luthers samtida och vänner, hvilka kraftigt
medverkade till att göra musiken till en hufvudbeståndsde! af gudstjenslen och tillika
gifva den verdsliga musiken en djupare och värdigare betydelse, voro hufvudsakligeu
Agricola, protestantisk kantor i Magdeburg, Ludvig Senffl, bayersk kapellmästare, en
högt skattad mästare, Glareanus, Roland (två protestantiska tonsättare), hans vän
Me-lanchton, och hans beskyddare, kurfursten al Sachsen. En på den tiden högt aktad
författare yttrar derföre, att Luther genom sin nya koralsång gjort den ka l ho 1 sk a kon-
A • • • •
fessionen mera afbräck än genom alla sina läror. Denna allmänna musik reformation
kunde nu ej mera uppehållas, och i liera protestantiska städer ntkommo dylika sa ml
in-gar af motetter och koraler, responsorier in. m., hvarigenom mera än hundrade
tonsättare undanrycktes glömskan. Bland dessa må nämnas Albrecht, Ockctihcim, Isaak
från Prag, Mouton, Morales, Orlands di Lasso, Walther, Josquiti de Pres, m. fl. 1
I • •
England och Skottland komponerade, likasom Luther, den berfnnde reformatorn Knox
kyrkomelodier, hvilka ännu användas.
i • .
Efter dessa korta antydningar all Luther, jemte den protestantiska kultens refor-
na
mation, äfven var den andliga såväl som den verldsliga sångens reformator, torde
slutligen några drag och yttranden af den store mannen här vara på sin plats.
1 ett sändehref till Senffl upphöjer Luther musiken öfver alla andra konster och
sätter den i bredd med teologien. En annan gång skrifver han, att satan flyr musiken
• I i
lika myckel som religionen ; och att »musiken är cn Guds skänk och gå (va, som
fördriver djelvulen och gör menniskor glada, i det man dervid lörgäler ondskan, flärden
och annan synd.» v. *
Hade Luther kunnas kasta en btiok in i framtiden, der flärden spelar en så be-
* • • 1 / / %
tydande rol i musikväsendet!’ • 1 1
V. Om Josquins musik fällde Luther följande märkliga ord: »Josquinus är en mä-
stare i noterna. Dessa hafva måst göra hvad han ville; andra komponister måste göra
hvad noterna vilja.» Delta yttrande återfinnes uti Malhesii predikningar om Luthers
lefverne och är tillika elt träffande in prompte öfver vår fid. v ^
#
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
