- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1856 /
138

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^ «

orsaken, all hon regerar och har välde öfver alla det menskliga hjerlals rörelser (om
de oskäliga djuren vill jag nu icke tala), af hvilka likväl menniskorna ofta nog
regeras och öfvervinnas, såsom af deras herrte och mästare.

Ty ingenting på jorden Ur kraftigare att göra de bedröfvade glada, de glada
be-dröfvade, de försagde behjertade, all höja de högmodiga till undergifvenhet, att stilla
och dämpa hetsig och öfvermäktig kärlek, att fördrifva afund och hat (och hvem kan
uppräkna alla hjerlals rörelser som regera mennrskorna och drifva dem till dygd eller
till last); till alt tygla och styra dessa sinnets rörelser, säger jag, är ingenting
kraftigare än musican. Ja, den heliga ande sjeli prisar och ärar denna ädla konst, såsom
verktygel för hans egel embete, i det, såsom han belygar i den heliga skrift, hans
gåfvor, det Ur, böjelsen for dvgd och goda gerningar, blifvit gifne propheterna genom
musican, såsom vi ock se hos prophelen Elisa, hvilken, då han skall prophetera,
befaller alt man skali bringa honom en spelman, och då spelmannen spelade på strän-

* • O

garne, kom Herrens hand öfver honom &c. Ater intygar skriften alt satan, som eggar
folk till allehanda odygd och last, fördreis genom musican, såsom det berättas om Honung
Saul: ty Guds ande kom Öfver David, och han log harpan och spelade med sin hand,
då vederqvicktes Saul och det vardt bättre med honom, och den onde anden vek från
honom. Derföre hafva de heliga fäderna och propheterna icke förgäfves bringat Guds
ord i allehanda sånger och strängaspel, på del att musican alltid skulle förblifra hos
kyrkan, hvadnn vi ock hafva så mångahanda kostliga sånger och psalmer, hvilka både
med orden och äfven med sången och klangen röra menniskornas hjertan. Hos de
förnuftigare djuren, i spel på strängar och andra instrumenter hör man endast sängen,
ljudet och klangen, utan tal och ord; men åt menniskan allena, framför alla andra
kreatur, blef rösten med talet gifven, att hon skulle kunna lofva Gud med sånger och
ord på en gång, nemligen med ett klart och klingande predikande och berömmande af
Guds godhet och nåd, hvarulinnan vackra ord och ljuflig klang blifva samlaldl hörde.

Men om någon jemför menniskorna med hvarandra, och betraktar hvars och ens
stämma, så befinner han alt Gud är en berrlig och mångfaldig skapare, som delat så i
menniskornas röster, och hvilken stor olikhet det är bland menniskorna iför röstenS och
språkets skull, och huru långt ölvcrlägsen den ene häruti är den andre. Ty man
säger, att man icke kan finna tvenne menniskor, som hafva alldeles enahanda stämma,
språk och uttal, oakladl den ene på det högsta beflitar sig. om den andres sätt, och
vill vara honom lik och, såsom apan, göra honom allting efter. Men när den
naturliga musican blifver genom konsten skärpt och polerad, då först ser och erkänner man
till en del (ty nogsamt kan inan hvarken begripa eller förstå det) med stor förundran
Gnds stora och fullkomliga vishet i musicans underbarliga verk, hvaruti, framför allt
annal (hvilket är märkligt och undersam!) den ene sjunger en enkel stämma eller
tenor (såsom musici kalia del)’, jcmle hvilken tre, fyra eller fem andra stämmor äfven
sjungas, hvilka leka <och springa omkring en sådan slät och. enfaldig visn eller tenor,
samt med mångahanda art och klang uudcrbariigt sira och smycka samma visa, öch
likasom föra en himmelsk ringdans, vänligen möta hvarandra, och iikasom hjerteliget)
omfamna hvnrandra, så, all de som något förstå.detta och röras deraf, måste häftigt
förundra sig derölver, och mena ali ingenting märkeligare gifves i. verlden än en sådan

sang,

smyckad med mängå stämmor. Men den som icke liar någon lust eller , kärlek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1856/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free