Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 20
1856.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
4:e Årgången.
Stockholm.
10 Maj.
Musikaliskt Porträtt-Galleri.
XVI.
Inftrr.
Biografisk skisz samt analys af hans verk.
»Del gifves i konsten», säger en utmärkt fransk kritiker, »vissa epoker, i hvilku det
nationella elementet bortskymmes af fremniande smakriktningar. För att i så dan c tider
blifva cn originell tonsättare, behofver en komponist endast återvända till den
nnlio-uella musikaliska karakteren. I våra dagar, då man i Frankrike nästan endast finner
tyska och italienska kompouister, då man här och der påträffar personer, som använda
sin lefnad på ett löjligt parodierande af Becllioven eller Rossini, består ett ofelbart
medel alt lyckas, deruti att från det fremniande inaskeradbvimlet laga sin tillflykt till
den hemländska konstens helgedom. Vi vela väl, alt Auber endast till följd af sin inre
drift och af nationell känsla gjort detta; men hade han ock gjort det med afsigt och
spekulativ beräkning, så skulle hans klara blick, hans säkra takt derförc ej inindre
förljena vår beundran»*).
Efter Boieldieus död är Auber den ende bland Frankrikes alla nu lcfvatide
komponister, som med glans representerar franska skolan och tillika eger verklig
originalitet. LJnder det några med mer eller mindre vett och lycka träda i Rossinis eller
Meverbeers fotspår, uuder del andra, i förlviflan öfver alt ej inom konstens gränser
kunna uppnå det sköna, söka det i barbariska sammanställningar af toner, som under
ett döfvandc larm döljer tomheten på tankar, går Auber lugnt sin bana, håller sig
lika aflägsen från efterapare och svärmare, prålar ej med lånta fjiidrar, flyger icke
högre än hans krafter medgifva, och framställer sig för oss, om ock ej såsom ett
lita-niskl snille, dock åtminstone som en bland de mest talentfulla, eleganta, graciösa och
fruktbara tonsättare nutiden eger.
Då Auber för 35 år sedan framträdde med »la Bergére chåtelaiuc» och sednare
med »Emma» — hans första operor som i Frankrike gjorde någon lycka* förtjusade
han publiken från första ögonblicket geuorn originaliteten, den eleganta lättheten och
*) Ilevue des deux mondes, Avril 1839.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
