Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stilens lifligbet hos den nya musiken. Bredvid Chorubinis lärda och praktfulla verk,
bredvid de gammalfranska komiska operorna »Ma tante Aurore», >’Joconde» m. fl.,
glänste Aubcrs kompositioner genom sin fina, lätta och behagliga karakter. De kunde
betraktas såsom musikaliskt sidostycke till den af Scribe skapade luslspelsgenrcn, i
hvilken den gamla vådevillen blandat sig med del friare lustspelet. Del gifves öfverhufvud
mera än ett band, mera än en naturlig symptotf mellan Scribe* Talent och Aubers snille;
också har deras förening nästan alltid varit åtföljd af lyckliga resultater.
Den Auberska operagenren var från början fransk till sin hela natur. Ty i stället
för att med Tysklands tonsättare söka effekten uti de harmoniska kombinationerna,
eller med Italiens, uti dc melodiska fioriturerna, bemödade sig Auber företrädesvis
alt lysa genoin de egenskaper som man i Frankrike mest värderar: rörelsen och
rytmen. Dock kan det icke nekas alt äfven Auber — ehuru fullkomligen Iri från tyska
musikens inflytande, för hvilken han aldrig hyst någon synnerlig förkärlek — till en
viss grad erlarit det väldiga inflytande som Rnssini ulöfval på den moderna operan;
men han har blott med återhållsamhet hnugifvit sig ät detta inflytande och alltid
underordnat det under egendomligheten af sin egen talent.
Ilans musik utgör cn oafbrulen följd af melodiska motiver, dem han med cn
anderbar rikedom förstått variera.
»Hela hemligheten af hans talent", säger ofvannämdc kritiker, »ligger uti dessa
motiver, dem han vid Ii varje tillfälle sä lyckligt finner och hvars kalla är outtömlig.
Med motiv förslår jag bär denna lilla lättfotade, älskliga, qvicka musikaliska fras,
som genast läster sig i minnet, och som oupphörligen förnyar sig, från io Borgere
chutelaine till le Lne des Fées, under det alt dess ton och vttre formation ständigt
t n
förändrar sig efter den rådande smakens fordringar. Motivet, iir blodet, iifvel, själen
i hans musik: den existerar blott derigenom alt denna lifstrÖm cirkulerar i densamma:
sångstämman meddelar der. till orkester», och från orkestern återvänder den till
sångstämman. Han uppbygger inga konstiga kombinationer för att skapa ett verk; han
följer ingifvelscn af sin ögonblickliga stämning; Ii varje idé är ett motiv, och
instrumentationens konst medel, öfver h vilka han förfogar med skarp urskillning och fin
smak, använder han först sedan, då han känner behofvel af alt gifva sina ideer del
naturliga sammanhang som felades dem.
1 del hela och stora måste hans arbeten kallas förfelade, men de ega en omätlig
rikedom på de intressantaste enskildheter och likna i detta hänseende dessa mosaikbilder,
som äro sammansatte utal småbitar af guld och juveler. Auber lär i allmänhet föga
animeras af sina operaämnen. Sina motiver erhåller han oftast då han allsickc tänker
p& sådant, under sina promenader till häst o. s. v. Vid sin hemkomst uppskrifver han
dem på en bit papper, och allt detta finuer en gång sin plats i hans partiturer. Hvem
kan beräkna huru många sådane fraser lian uppfunnit, som en hvar känner och hela
verldcn sjunger? Onekligen har Auber uppfunnit lika många små moliver, som
Ros-si ni stora melodier. Mellan dessa båda mästare är en grundligare jcmforelse icke
tänkbar: den ene sjunger under del den andre gnolar. Men icke dessmindre likna de
hvarandra i fruktbarhet; talenten är i sin sfer lika frikostig med sina rikedomar, som
snillet i sin verld med sina omätliga skatter. Uti detta allt består Aubers originalitet
och hans nationellt franska karakter. Del motiv, som han så mycket älskar och aå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
