Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. 4 218
I ’
stå dessa sireners behag, helt hastigt nedslungas med hippogryfen på en klippa i
Cliina, dit operans egenlliga handling är förlagd. Det hela är en fars och såsom så*
dan högst lyckad, hvad ironien och hufvudpcrsoncrnas komiska uppställning vidkommer.
Framförallt roande är mandarinen, som, ej belåten med de fyra gemåler han redan
eger, dessutom ämnar äkta en ung landtflicka, men af sin fjerde gemåls svartsjuka
intriger alltjcmt hindras derifrån, ja, lill och med såsom guvernör för den kejserliga
prinsen måste med denne tillvägahringa en luflridl till planeten Venus, hvarifrån dock
båda snart återvända, emedan de ej förmådde beslå pröfningen att under 24 timmar
bibehålla känslolöshet för behagen hos planetens vackra invånnrinnor. Till slrafF för
sin pratsamhet förvandlas mandarinen och den sköna Pekis (landlflickans) älskare lill
pagoder. Förklädd lill yngling löser den behjerlade Peki omsider förtrollningen.
Auber har gjort sig arbetet lätt, i del han användl många motiver ur sina äldre
operor, satte i dansrytm och högst skickligt instrumenlerade, ehuru temligen fria i
harmoniseringen. Likväl göra de nätta motiverna ett lifligt ehuru flyktigt intryck.
Denna musik är ej längre känslans språk; den kittlar, bländar, den skämtar bort all
förståndskritik. iNägra arier och duetter äro ganska läcka. Högst komisk är serenaden,
som oakladt allt larm af de chinesiska instrumenterna ej förmår väcka den sofvande
mandarinen. Ofverhufvud har komponisten ej sällan förträffligt lyckats beteckna den
fremmande chinesiska karakteristiken. Endast romantiken är ej hans sfer, ehuru
tredje akten borde röra sig på detta område; på Vcnus-planelen musiceras alldeles som
i vår sublunariska verld, och V« nus-dottren Stella sjunger bravurarier trots någon
prima donna.
Efter denna omtyckta opera följde hastigt det likartade verket: "Acteon", komisk
opera i en akt, text af Scribe. Denna musik, som utom ouvertvren har nie
sång-nummer, är egentligen blott beräknad på del lätt anslående, på en öfvergående glans.
Men den som ur cn allvarsam synpunkt ville skärskåda ett roligt fransyskl skämt,
vore i sanning alltför doktrinär och skulle genom sina kritiska demonstrationer endast
göra sig löjlig.
En annan nyhet af Auber hördes samma år, 1836, på Théålrc-Feydeau: ”Les
chaperons b ht nes", komisk opera i tre akter, texten af Scribe. Den tycks väl icke
hafva gjort någon afgjord fiasco, men också ej någon synnerlig lycka.
På opéra-comique hörde nian det tredje nya verket af Auber samma år: V
Am-hassadrice, text af Scribe och S:t Georges. Den pikanta, på dansrytmer rika musiken
andas hela den flua fransyska esprit, som man så ofta finner hos Auber. Operan har
med Ivsandc framgång blifvit gifven på alla större teatrar.
Äfvcn den följande operan : Le Domino noir gjorde stor lycka i Paris såväl som
eljest öfverallt der den gifvits. En sakkunnig fransk kritiker säger om den: ”Ju mera
man hör detta verk, dess oftare vill man höra det. Jag känner ingen musik, mera
frisk, underhållande, melodisk, qvick, kokett, med ett ord, mera fransysk, äu denna.”
Men äfvcn den Scribeska dikten intresserar genom rik handling och fin karakteristik,
oakladt alla osanuolikheter. Musiken underhåller öfverallt. Sången är ofta behandlad
parlando. Serdeles vaeka äro romanserna. Brigitlas naiva kupletter, Augelas
arago-niska visa och Gil Perez’ Deo gralias hafva öfverallt gjort furore. Af stor effekt är
ock bönen bakom scenen, beledsagad af Augelas och Massareuas säng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
