Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 30.
1856.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
4:e Årgången.
Stockholm.
19 Juli.
Första Representationen af Barbcrarcu i Sevilla, uti Rom.
Det ligger något märkvärdigt deri att mästerverken vid sitt inträde i verlden
misshandlas såsom alskyvärda missfoster, och att snillet vanligen ej hyllas förrän dess
jordiska existens upphört, ej förrän morgondimman hunnit skingras, som omhöljer
snillcskapelsens uppåtsträfvande konturer, likasom molnen hölja alpernas toppar. Ktt
lika öde träffade ock Rossinis mästerverk, "// burl/icrc", som vid sin födelse
utdömdes lika afgjordt som lians "Wilhelm TelP.
’ Den tröst, som den orättvist misshandlade operakomponisten hemlar från
förhoppningen på en billigare framlid, förslår äfven mången rättvisligen utdömd tonmålarc att göra
sig till godo -— i förbigående sagdt.
Alt för öfrigl "Barberaren" snart nog vann en lysande upprättelse, är ett faktum,
.som man sällan ser förnya®*^
Vi förutsända några jord om "Barbcrarens" historik, som ej torde vara allmänt
känd. Operan gafs på Tcatrp •Argentina i Rom för första gången vid Karnavalen
.1816, sedan den kort förut mottagits lemligen tvetydigt på San Carlo i Neapel. Utur
sin opera Aurcliano in Pabnira", som år 1814 gjorde ett så afgjordt fiasco i Milano,
alt den aldrig kom till Tyskland, men icke dessmindre innehåller stora skönhelcr,
hade Rossini till Almavivps serenad användl motivet till kören: nSposa del yrande
.Osiridc* och äfvenså är ouvflTyrcn t:ll Barberarcn, som i våra dagar gjort furore,
ursprungligen ingen annan an den till "Aurcliano", som gjort fiasco. Dessutom finnes
en rysk kontradans i "Barberaren" som 1810 var på modet i Rom, och hvilken
Ros-sitii af artighet mot eu älskvärd rysk d im införlifvade med sitt verk.
Goda operatexter äro, som man vet, alllid svåra att erhålla. Libretlislcrna
blifva dess sällsyntare, ju mindre lack de kunna påräkna. Sålunda hade äfven
Ros-sini den största möda att få en text som tillfredsställde honom, och likväl måste han
ha en sådan för att åler lyfta sig eller Aurclianos fall. Han vände sig åler till
Sterbini, oaktadt denne varit lika olycklig med sin libre.lt * T or vald o e Dorltsta*,
som Rossini med sin musik dcrlill. Båda öfverenskommo om alt förskafTa sig
en lysande revange; Sterbini gjorde planen till Barberaren och Rossini adopterade den.
Pacsiclfo hade förut behandlat samma ämne, och dä nu ryktet om Rossinis
före-bafvande spridde sig i Rom, anklagade man denne för ull vilja begagna och plagiali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
