- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1856 /
289

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:is 37 & 38.

1856.

NY

TIDNING FÖR MUSIK.

4:e Årgången.

Stockholm.









6 September.

Musikaliskt Porträtt-Galleri*









Abbé Vogter,

Georg Joseph Vogler, Abbé (P’dpsllicher Erzzcuge), riddare af gyllne sporren,
kamrerare vid apostoliska palatset, kongl. svensk pensionär, kongl. bayerskt kyrkoråd,
hofkapellan och hofkapellmäslare, offentlig ordinarie lärare i tonkonsten i Mannheim
och Prag och slutligen storhertigligt geheimeråd, kapellmästare och riddare af fdrtjenst*
ordens första klass, var född i YViirzburg d. 15 Juni 1749, och afled i Darmstadt
1814. Redan tfønua mängd af olikartade titlar och befattuingar antyda såväl mång-

t » r

sVdiglietcii som smidigheten hos Voglers talenter. Han var en ar dc mest spekulativa
oeb skarpsinniga tonlärda, stor klaver- och ännu större orgelspelare, snillrik och
gruudlig tonsättare, rastlös forskare i tonvetenskapen, hvilket allt emellertid icke
hindrade honom att befatta sig med konststycken som ostridigt tillhöra charlataneriets
område. För kännaren, sina elever, siu vetenskap var hau alltid den djupsiuuige
konst-näreu, för allmänheten ofta charlatanen.

Vogler röjde redan i sin tidigaste uugdom förherrskande anlag för tänkandet
äfven-som en märkbar religiös böjelse.

Hans älsklingsinstrument var klaveret och sednare orgeln, hvarpå han öfvade sig
med den jcrnflit som var honom egen. Trovärdiga personer, som kände honom i hans
barndom, hafva försäkrat att Yrogler, då han studerade orgeln och sedan hans styffader
låtit anbringa en pedal på hans klaver, ofta spelade natten igenom så oförtrutet, att
ingen mera vilte bebo de under honom belägna rummen.

Då hans fader J. Georg- Vogler och hans framtida styffader IVenccslaus
Stan-tinger, voro skickliga slräng-instrumenlmakare, så blef den unge Vogler snart bekant
med kordirektörer i kloster och stift, samt Ock redan såsom gymnasist oita spela
orgeln under gudsljenslen. De härvid brukliga förespelen bestodo, helst när de skulle
vara något längre, af kontrapunktiska satser. Organisten måste improvisera dessa, om
han ville inlägga någon ära. Vogler, af naturen mycket äregirig, måste derföre tidigt
göra sig förtrogen med den kontrapunktiska stiieu. Då hans naturanlag för djupsinuig
tankeverksamhet härvid kommo honom till hjelp, så lade han här grundvalen till deu
genomförda idéutveckling, som karakteriserar hans maunaålders produkter.





<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1856/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free