Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lätt hade denna sysselsättning i en sådan period kunnat urarta i det kalla,
pedantiska formväsende, som vi finna i så många orgclknmponistcrs arbeten; nien dels
skyddades han af sitt lifliga, något fantastiska, stundom bizarra lynne, dels af sill
kall som organist, ty man fordrade, helst i stifts- och klosterkyrkorna, af organisten
ett säkert koralspel. Mängden af goda organister i dessa inrättningar (månget kloster
räknade fyra eller fem sädane) i förening med Y7oglers ärelystnad, bidrogo till alt
försäkra honom om segern öfver sina medläflare.
Här var del ock som Vogler blef förtrogen med den äldre musikens djupsinniga
ande, här erhöll hans af naturen religiösa sinne mäktiga impulser af den kyrkliga
kultens allvarliga festlighet; här var del som hans snille uppfaLtade det ideal, hvars
förverkligande han efterslräfvadc i sina bästa verk: förenandet af antikens klarhet
med den moderna konstens mystik, af den förras enkelhet och djup med den
sed-na?’cs mångfald och fantasirikedom.
Till följd af sin faders önskan studerade Vogler i Wiirzburg filosofi och i Bamberg
den kanoniska rätten. Då hans önskan att i sitt fädernesland finna någon
anställning, ej uppfylldes, gick han till Maunheim, der den dåvarande kurfursten Karl
Theo-dor mottog honom med mycken välvilja och (år 1773) sände honom till Bologna för
alt hos den berömde Pater Martini studera kontrapunkten. Då Vogler emellertid ej
kunde förena Martinis system med sina grundsatser, så lemnade han denna skola och
gick till Padua, der han hos Pater Valolti fulländade sina kontrapunktiska studier och
tillika studerade teologi, llalienarnes (ifliga sinne för del sköna, de herrliga
konstverken af hvarje art, de förträffliga och mästerligt utförda sångerna såväl uti
sixtin-ska kapellet som i andra kyrkor, gudstjensleus högtidliga och storartade begående,
Voglers teologiska studier samt hans presterliga invigning, allt förenade sig till att
frambriuga de verksammaste intryck hos honom och gifva hans ande en afgjord
riktning. Huru mäktiga dessa intryck voro, synes äfven deraf all Vogler ulau att sky
faror och besvärligheter, företog resor till Grekland, ja, till Afrika, för alt genom
jem-förandet af olika nationella sånger och sångsätt finna typen för den ursång hvilken
såsom ideal föresväfvade honom.
c. 9
Ar 1775 eller 76 återkom Yrogler till Mannheim, erhöll der
vice-kapellmäslare-platsen och stillade sin bekanta lonskoin, der han höll offentliga föreläsningar öfver
musiken. Då han redan så tidigt erhöll dirigentskapet vid det på den tiden så
berömda Mannheimer-kapellet, der hau ej allenast hade tillfälle alt höra de förträffligaste
artister på alla instrumenter, utan ock lära känna alla musikaliska instrumenter i
deras enskilda och deras samverkan, så kunde han äfven i delta hänseende ej förfela
att förvärfvu den skall af praktiskt vetande som i hans sednare verk burit så gedigna
frukter. * i
Så lyda de underrättelser man har om Voglers bildningsgång; deras riktighet
vitsordas lillräckligen af hvad han som lärare, tonsättare och virtuos åstadkommit. Men
den skuggsida af hans konstnärliga personlighet vi ofvan vidrört, nemligeu hans böjelse
för det bizarra i förening meden betydlig dosis charlatanen, som han isynnerhet på sednare
tiden tycks hafva strängt afskiljt från sitt solida konstnärsskap och endast
tillhandahållit den stora allmänheten, synes i hans tidigare period hafva spelt en betydligare
rol uti hans uppträdande i allmänhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
