Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrågavarande ämnen hafva ernått artistisk säkerhet, och livad han åstadkommit uti
denna operett kan ej blott gälla såsom ett lofvande profstycke, ulan innehåller
ock tillräckligt många lyckliga fynd för alt oaktadt sina brister skänka ett intresse,
som man fåfängt söker hos mången genotnbildad tonsättare.
Hr Söderman lärer redan denna höst bcgifva sig till utlandet för att absolvera
sina koinpositionsstudier, och man måste dess mera beklaga att kongl. musikaliska
akademiens läroverk ej erbjuder tillfälle alt studera kompositionsvelenskapen, som
inrättandet af en klass i delta ämne, afven med de närvarande tiUgångame, ingalunda
hade varit ogörligt.
M:ll Lindahl samt hrr Arlbcrg och Arnoldson utförde operetten ganska vårdadl;
endast hade vi önskat den sistnämde något mera ungdomligt i maskeringen, något
mera lif i framställningen.
Notiser öfver Beethoven.
p
Af Ford. liies och D:r F. G. /Fegeler.
Beethovens enkla lefnadsöden, den tragiska skugga, som fördunklade hans tillvaro
— ucmligen minskandet och den slutliga förlusten af hans hörsel — hans egna lynne,
hans förhållande till sin samtid, historiken öfver hans arbeten — detta allt är allmänt
kändi såväl genom muntliga berättelser som till en del ock genom en biografisk
framställning af Beethoven uti deu äldre musiktidningen (1843). Mindre bekanta hos oss
äro de af lians mångårige vän D:r VVegeler och hans elev, Ferdinand Hies meddelade
anekdoter och karaktersdrag, och då de sprida ljus öfver mången sida af den store
mannens artistiska och menskiiga lynne, så meddela vi ett litet sammandrag af nämnde
skrift.
Beethovens farfader, Ludvig, som gossen var iunerligen lillgifven, var
kapellmästare i Boun och afled 1773; sin moder, elt mildt och godhjertadt fruntimmer,
älskade han mera än sin stiänge, i intet häuseendc utmärkte fader, Johann, tenorist
i Bonn, af hvilken han erhöll sin första undervisning och som dog 1792. Vår Ludvigs
uppfostran var hvarken serdeles vårdad eller åsidosatt; han sändes tidigt i en allmän
skola. Sin första bildning för sällskapslifvel och den första bekantskapen med tysk
litteratur, isynnerhet skalderna, erhöll han bos familjen Brcuniug. Här tillbringade
han hela dagar, stundom ock nätter, och kände sig fri och lycklig. Hofrådinnan
Breuning hade det mesta väldet öfver den ofta bårdsinte och kärfve ynglingen. Snart
erhöll han en bättre musikundervisning, neniligen af musikdirektören Pfeiffer, en
förträfflig konstnär, som Beethoven framdeles understödde.
Mot slutet af år 1792 kom B. till Wien. Bcdan år 1800 började han klaga
öfver sin hörsel, hvilken, som man vet, sedermera alltmera aftog. — 1 allmänhet
kände B. ingen medelväg, var lika godsint som retlig, lätt uppbragt och ytterst häftig,
älven mot sina bästa vänner. Man måste lemna hans vrede lid alt förflyga; sedan
gjorde han afbön, ofta mera än livad som behöfdes. Det fanns ingen bland hans
vänner med hvilken han ej i vredesmod hade brnlit. Derjcmtc var han myckel
misstänksam, hvilket ökades med hans döfhct.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
