- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1856 /
327

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Bland alla pianister berömde han Crarncr, ehuru han ansåg honom för sin motståndare $
alla de öfriga kunde han ej lida. ,

"t»f ’fl*1 ^ • • * .

Beelhoven här aldrig arrangerat mera an följande 4 pjescr: af sin septett 1) en

• • I • *

violinqvartelt och 2) en klaverlrio; 3) af sin pianoqvarletl med 4 blåsinslrumenter

• • 4 i * • * p q • # 1

en pianoqvarletl med slränginslrumenler; pianostämman oförändrad; och 4) af siu
violinkonsert op. Cl, D-dur, en pianokonsert. Det öfriga är af Rios arrangeradt och
af Beelhoven genomsedi. — Dans forsla violinqvartelt var den i D-dur, opus 18, N:o
3, hvaremol N:o 1, F-dur, ursprungligen var den tredje.

Beethovens ”Leonora” uppfördes, som man vet, för förslå gången år 1805 i Wien,

• * | i ^ ® ^ t *

kort efter de franska truppernas inryckande, och således vid den mesl ogynnande
tid-punkt. Teatrarna voro toma, operan anslog ej serdeles, och B., som tillika märkte
några ofullkomligheter i textens behandling, återtog operan efter tredje uppförandet.
Vid andra föreställningen hade han önskat titelns ändring till Fidclio, men ännu lät
man den förra benämningen qvarslå. Operans kalla emotlagande jemte kabaler från

I ^ $ a 1 I I

vissa håll hade betagit honom lusten för dramatisk komposition.

Då operan år 1807 åter skulle upptagas i Wien, hölls en sammankomst hos
fursten Lichnowsky, för afkorlningarnes skull. Närvarande voro hofråderna Collin
och Breuning, hvilka redan hade föranstaltat om ändringarne i texten, tenoristen
Röckel, bassisten Meyer och Beelhoven, som i början försvarade hvarje takt, och

l 1

sedan blcf högligeu förlörnad då man sade honom att ingen sångare kunde med efTekt

• *

sjunga Pizarros aria (N:o 7 i operan), m. m. Slutligen lofvade han att skrifva en
ny; och denna är det som nu förefinnes. På furstens föreställningar alt han ju kunde

. «• , • \ ^ v

på andra häll använda de uleslulna styckena, m. m. gaf B. slutligen efter, och dessa
hafva aldrig åler uppförts. Denna sammankomst varade från kl. 7 om aftonen till 2.
Floreslans aria (N:o 11), i början af andra akten, slulades förut med Adagio j.
Allegrot i F-dur tillades sedermera af Beelhoven, emedan ingen tenorist kunde sjunga
arian sådan den först var skrifven, hvarförc han ock vid adagiots slut borttog det

• • * • c

höga F, som skulle ulhällas i fyra takter. Mot sångerskan Milder var B. ^ytterst
artig och skref bland anuat till Röckel: ni morgon kommer jag sjclf för att kyssa

j 9 * ; 1 • «■*«»’;, 1-.*‘ ,1 V * • 1*’ - - W UtT * 1 - »T 1*1 •

lallén af hennes klädning*. k . i . .. . ,

# •» ( # # , • . t * ^ f 11v * • i _ i *

l allmänhet föredrog han sina klaverkompositioner med myckel temperament, men
vanligtvis i stadig takt, och ökade blott tempot stundom, ehuru det sällan iulräfTade.
Någon gång anbringade lian i sitt crescendo ett rilardando, hvilket gjorde eu ganska

• ’ * • m ’ | # ••

vacker och slående effekt. Alven förstod han alt gifva enskilda ställen i den ena eller
andra handen ett skönt, helt och hållet oefterhärmligt uttryck; men ytterst sällan

anbringade han prydnader eller andra tillägg.

• . • | • • *

Rörande Beethovens qvarlåtenskap i otryckta manuskripter uttalar Ries ett afgjordt
tvifvel; han vill ej erkänna uågra Oenvres posthumes af honom såsom äkta, förrän han
sett B:s egen handskrift. Ty B. blef alltid efter med beställda arbeten och hade sedan
1800 aldrig manuskripter liggande; dessutom skulle han säkert hafva skickat manuskripter
till London att försälja genom Ries, då nästan alla B:s bref till honom tala om
penninge-förlägenheter. Om äktheten af do tre klavcrqvartelterna (oeuvres posthumes, utgifne
hos Arlaria) kan Ries på intet sätt finna sig Öfvcrlygad. (Slutet följer.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1856/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free