- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1856 /
326

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



-

Dland alla tonsättare skattade B. Mozart och Handel högst, dernäst Seb. Bach.
llaydn undgick sällan några stickord, hvarliil ett äldre agg var orsaken. Haydn hade
nemligeu efter åhörandel af de tre pianolriorna (op. 1) tillstyrkt B. att utesluta den
tredje trion, C-moll, ehuru B. sjelf, och med honom framdeles alla musikvänner, just
ansåg denna vara bast lyckad. B. ansåg en afuudsain afsigt ligga till grund för detta
yttrande, ehuru en sådan var fullkomligt fremmande för Hävdus karakter; den
forsigtige mannen fruktade bio t L alt allmänheten icke skulle kunna uppfatta denna
komposition. Denna tilldragelse kunde B. aldrig förgäta och förklarade olta alt aldrig hafva
haft någon nytta af Haydns undervisning. Dcremot hafva B:s sednare lärare
Albrechts-berger och Salieri vltrat att B. visat sig envis och sjelfrådig, och framdeles måst
genom egen dyrköptare erfarenhet lära mycket som han i undervisningen ej velat
erkänna.

(Jli Beethovens violinqvartett I C-moll, en af hans första, hade ett par rena
qvinter insmygl sig. Att de icke tillkommit med afsigt synes af Beethovens påstående
mol Ries att det icke vore några qviuler. Då Rics bevisade honom alt sl likväl
förhöll sig, frågade Beelhoven: "nå, och hvem har då förbjudit dem?" — På svaret: "alla
teoretici", genmälde Beethovens "godt, så tillåter jag dem." • :• 1 • > •

Sedan B. skaffat Ries en anställning som pianist bos grefve Browne, spelade R.
i dennes hus Beethovens kompositioner, ofta utantill, för ett sällskap af entusiastiska
Bcetbovianarc.: En gång, då Ries tröttnat all spela utantill, improviserade han en
marsch, såsom den föll honom in, utan någon vidare afsigt. * Man förtjustes och tog
den för cn ny komposition af B., hvilket Ries obetänksamt bejakade. Då inträdde
Beelhoven sjelf. Ries måste ännu en gång spela marschen, så godt han påminte sig den,
och spelade den i sin förlägenhet sämre an förut. Beelhoven öfverhopades med laford för
sin genialiska komposition, demchan afhörde med betydlig ‘förvirring och full af vrede,
som likväl; sedan Ries hunnit tillhviska bonom gåtans lösning, upplöste sig i ett
bjert-ligt skratt. Då de lemnade sällskapet sade Bcethoven till Ries: "Ser ni, sådane äro

• å | t i . •

dessa stora kännare, som så skarpsinnigt vilja bedöma allt slags musik. * Man gifve
dem blott ett namn; mera behöfva de inte." Denna exteniporerade marsch medförde
emellertid den nyttan för konsten all grefve B. genast nf B. begärde kompositionen af
tre marscher för fyra bänder. (Utgifne och kände under opustalel 45.) B. skref en
del af marschen N:o 2, under del han gaf Ries lektion i föredraget af en sonat som han
jemte marscherna skulle spela i en liten konsert hos grefven samma afton. I denna
konsert hände det all Beelhoven under det han med Ries spelade marscherna, hörde
en Ung grefve P. prata högt med en dam, samt efter några fruktlösa försök alt lysta
konversationen, sprang opp och sade helt högt: "för sådane svin spelar jag inte."
Musiken upphörde genast till allmän missbelåtenhet. ; •

Vid ställen der längre språng kommo i fråga, slog Beelhoven ofta miste. Derföre

• j » i • . _ § • §

ursäktade han sådant äfven hos andra; endast brist på uttryck knnde han ej förlåta.

■ •

Hans fantaserende på pianot var utomordentligt,, om han var vid godt lynne eller ock
i retad sinnesstämning, såsom efter en sammankomst med Sleibelt. En outtömlig
tankerikedom, humoristiska ingifvelser, åt hvilka han öfverlemnade sig, de mest olikartade
stilar och svårigheter, hviika dels infunno sig sjelfmant, dels framkallades af hans
lynne — allt var förvånande; aldrig visade sig ett spår af matthet eller tröilbet.—

I’ t VM.» il Ull iw.t.l IU* < *1 IllOilM 14. /

M t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1856/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free