Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ojicran öfvcralll hvaresl den framträdde, ja, till och med inånga bland de Tyska
konsl-domnrena, som eljest i allmänhet icke varit eller äro den Franska teatermusiken
ser-deles bevågna, kunde dock icke neka delta konstverk sin beundran. Föregångeu af
ett så stort rykte, anlände partituret äfven hit, i ändamål al operans upplagande
också på Gustaf IIl.s scen, men af numera obekanta orsaker har sådant likväl ej
skett förrän i dessa dagar. Huru man under liden gjort sig musiken till godo ar i
föregående nummer berättadt.
Det har i afseende på Glucks operor någonslädes blifvit yltradt att det vore
lättare om dem skrifva en bok än endast några sidor och detsamma torde också,
utan öfverdrift, kunna sägas om Méhuls "Joseph”. Skönheterna i detta verk äro så
många, den deruli nedlagda konst och lärdom så djupa, att, lör en fullständig
utveckling af allt delta vida mer utrymme än det vi här äga att dispouera skulle
erfordras. Vi kunna således endast fästa uppmärksamheten vid det vasendtligaste.
Hvad hvar och en med sinne för tonernas konst begåivad uppmärksam åhörare,
ulau alt vara konsllärd, ofelbart måste efter denna operas afhörande, inse och känua
är, alt musiken, med alla sina skiftningar i lon, dock städse på del trognaste och
innerligaste ansluter sig till texten och till karakteren af bibelns enkla, men
romantiska berättelse om Joseph och hans bröder; och troligen skall han deruti samt uti
de populära och intagande melodierna finna grunden för del välbehag denna musik
hos honom framkallar. Så är förhållandet också, men härtill bidrager i ej ringa
mån en annan omständighet, den han sannolikt icke genast märker, nämligen delta
konstverks, trots dess skenbara enkelhet, stora rikdom på sceniska effekter. Ingen
enda sådan som varit med tonsättarens hufvudsyfte förenbar, har han låtit gå sig ur
händerna, men de äro anbringade med denna öfverlägsna förmåga, med denna säkra
takt, som gör alt de förnimmas icke såsom tillkomna för sin egen skuld — såsom
fallet ofta är i nyare tealerverk — ulan såsom sjelfnödvändiga, oeflergifliga
beståndsdelar af det hela. Härpå igenkännes eleven af Gluck, häruti varsnas en likhet äfven
med Mozart. Konstkännaren åter skall derförutan beundra formskönheten i
ensemblerna, den träffande karakteristiken, ofta framkallad genom de efter utseende ringaste
medel, hvilkas värde han dock förslår att uppskatta, — den kontrapunktiska lärdomen,
synbar i den stundom ganska invecklade, men aldrig oklara slämförningen, — det
nästan alltid — ty undantag gifvas — lyckliga valet af figurer i accompagnementet,
harmoniernas fullhet, ulan öfverlastning o. s. v. Med ett ord: både för den olärde
och den i tonsättningskonstens mysterier invigde erbjuder denna musik de
måug-faldigaste ämnen till sann njutning.
Åtskilliga af styckets sånguumror äro redan for längesedan kända och utförda
inom härvarande sällskapskretsar, såsom Josephs allhekanla romans (C-dur) i första
akten, den herrliga terzetten (Ess-dur) i den andra och den icke mindre sublima
duetten (E-dur) i den tredje. Dessa trenne numror jemte Ben-Jamins kupletter (A-dur)
i andra akten, höra också till de mest populära partierna. Men icke mindre
förträffliga äro: Siineons stora aria med chör (F-moll) i första aklen, utmärkt för sin
rytm, sin målande karakteristik så i sång som accompagnemenl, sin harmoniska
rikdom och slutligen genoin den oväntade öfvergången i F-dur; — den i samma akt
förekommande stora scenen mellan Joseph, Ulobal och Jacobs söner (C-dur), också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
