Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var som om den aflidne hvilade i en blomsterparterr. Hans ansiglsdrag hade
antagit ett ungdomligt, rent och ovanligt mildt ullryck och hans fordna skönhet, som
så länge genom lidandet varit förändrad, syntes ånyo vilja uppblomstra.
Clesinger infann sig och allecknade dessa ungdomliga drag, hvilka döden
åter-gifvit sina ursprungliga intagande behag; han modellerade dem sedan och utförde
bysten i marmor för ChopiVs grafmonumenl. : f ; \
Den djupa beundran Chopin hyste (or Mozarts geni, hade kommit honom att
önska, del denna oupphunna mästares Requicm måtte blifva uppfördl vid hans
likbe-gängelse. Denna hans önskan uppfylldes.
Begralningen ägde rum den 30 Oktober 1849 i Madelainekyrkan. Man hade
måst uppskjuta begrafningen till denna dag, på del man genom tillräckliga
repetitioner måtte kunna göra sig försäkrad om att uppförandet af detta odödliga verk blefvo
mästaren och der. aflidne värdigt. De förnämsta konstnärer Paris ägde, erbjödo sin
medverkan vid denna sorgliga fest.
Begrafningshöglidligheterna började med Chopin’s egen Sorgmarsch, den Rebet’ for
detta ändamål instrumenlerat. Dereller föredrog Lefcbvre Véfy på orgeln sina sköna
”Preludier” (i H- och E-moll). Solopartierna i Requiemet utfördes af damerna Vinedot
och Casiellan samt Herr Lablache, hvilken 1*27 sjöng ”Tuba mirum” i samma
re-quiem vid Reethovens likbegängelse. Meyerbeer som vid nämnda tillfälle slog pukorna,
anförde nu tillsammans med Furst Adam Czartoryski liktåget. Bårtäcket uppbars af
Furst Alexander Czartoryski, Delaeroix, Franchomme och Gutmann.
. /
»
t.
• i* *
fi /1!
• •
• • • •
o
4.
. s
♦ . I # *
4 •
• : if )i» , ;
* i* *• i § * i)
• ^ * 4 • * 1 f • • | •
. t ..
Att Chopin från början af sin musikaliska] bana fann’~så många och stränga
Vedersakare, är just ett bevis på hans geniala strälvande och ojemförliga talang.
Anmärkningsvärdt är dock, att critiken länge tvekade att erkänna Chopin; ja, några
gingo så långt att de påstodo Chopin’s composilioner endast voro värda att lemnas
åt lumphandlarna. Orsaken till denna ringaktning från! dåvarande critik, står
alt finna deri, alt C. var en profet, en siare som anade en framlid för sin konst,
och som i sina arbeten förkunnade denna.
Och kunde väl annorlunda inträffa? Måste ieke i musik, liksom i de öfriga
sköna konster som inverka på sinnet utan någon tankens eller reflexionens
förmedling, blotta införandet af nya och ovanliga förmer utgöra ett hinder för deras
uppfattande. De främmande intrycken som i början öfverraska, trötta i längden, emedan
1 man icke rätt hunnit sälta sig in i den nya konstformens väsen och innehåll, hvilket
naturligtvis bänuer, då man icke ger sig tid att genom träget studium göra sig med
densamma bekant. Den yngre generationen som icke så oupplösligt ar fästad vid det
af ålder häfdvunna, är vanligtvis den första all — i början af .nyfikenhet, men
sedermera af inspirerad öfvertygelse — ansluta sig till den nya konstriktningen. Genom
de yngre konstnärerna sprida sig de djerfva innovationerna och vinna småningom
publikens uppmärksamhet, till dess denna sluteligen lär sig förstå den egendomliga bygg.
naden hos delta, efter nya principer conslruerade konstverk, och låter rättvisa
vederfaras detsammas företräden och skönheler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
