Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
I
der har åt sig förvarat. I dessa ruiner hafva åtskilliga intrigerande hofman i konungens
svit vid samma tid stämt möte, för alt uppgöra en plan, att under en marknadsdag
på ön bortföra den unge konungen till Stockholm, och der, genom att beherrska honom,
tillvälla sig allena väldet. Deras förehafvande yppas dock genom sammanträffandet i
ruinerna med fiskarflickan, hvilken, osedd af dem, kunnat lossna till deras brottsliga
stämplingar. Hon blir sålunda en orsak till den unge konungens räddning.
Jonathan blir emellertid snart af Rculercrantz öfverraskad och fängslad. Men på
marknaden och under allmogens dansnöje och förplägning, hvarmed konungen låter folket
fira sin närvaro på ön, yppar fiskarflickan för sina vänner den fara, hvarmed
konungen hotas, och lyckas med böndernas tillhjclp att, ehuru sent, rädda honom. Till
belöning derfor får hennes fästman nåd, och konungen sjelf förenar de båda älskande
samt lemnar ön i sällskap med sin moder, Enkedronningen, under folkets jubelrop.
Så vidl tidningens utrymme mcdgifver, vilja vi nu granska det musikaliska af
denna opera.
Ouverturen, som efter första representationen betydligt förkortats, begynner med
en, för messingsinslrumenter i långsamt tempo skrifven sals, hvari stråkqvartetten
med en snabb scalapassage, slutande sig i ett forlissimo, infaller tillika med
hela den öfriga orchestern. Mellansatsen, i Allegrotempo, åtföljes af en hymn, som i
Finland” lär vara antagen till nationalsång, hvarefler kommer en Slrelta och afslutar
det hela. Ouverturen innehåller hvarken något särdeles utmärkande i melodiväg, eller
något egenteJigen originelt; full sysselsättning är emellertid beredd samtlige Herrar
executörer.
Harmonierna äro utomordentligt fylliga och figureringen i violinerna mästerlig.
Herr Pacius rör sig på detta fält med grace och solidité; stråkqvartetten är med
förkärlek behandlad.
Första aktens Inlroduclion beslår i en Jägar-ckiir: ”Halloh, i den gröna* mark!”
den är, med sitt vederbörliga echo, ny, kraftfull. Den derpå följande Dryckesvisan:
”Drick, njut! älska och dröm!” är särdeles egnad alt bli populär. Instrumenteringen väl
uttänkt.
De tvänne Hofdamernas Duett: ”Att gå på jagt”, ligger, nog svårt för rösterna
och är dessutom föga passande till styckets lokalfärg. Italienska roulader i nutidens
anda, utförda af hofdamer, tillhörande Carl XI:s hof, svär något mot costvmen. Då
delta de båda hofdamernas uppträdande icke har det ringaste inflytande på handlingens
gång, anse vi att det utan skada för det hela kunnat uteslutas. Adlingarnes
Qvin-lett: ”Jag marsk! Det vor’ ej galet”, är mycket väl utarbetad och icke ulan sina
pikanta pointer. Drottningens siria, en composilion i stor stil, har dock efter första
representationen blifvit utesluten.
Qvintett med Chiir: *Hvad lyckligt öde!” är en bland operans vackraste
partier. En klassisk och ren stil genomgår hela denna nummer.
Målskjutnings-Chören i Finalen: ”Gif akt! — Bom!” är cll ganska humoristiskt stycke.
Andra akten börjar med den bekanta och poetiskt utförda Balladen: ”Och hafvets
unga tärna”. Denna nummer sluter sig värdigt till den derpå följande duetten
mellan Leonora och hennes fästman: ”Kom du min gosse, kom!" med sin originela
M #
final: ”Jag har en vän, en vän så huld”. Ouskligt hade varit om alla de granna ca-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
