Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
lyckligt sina prof på en högt drilven slriipfardighet. Herrar Lundberg, som
Gyllen-stjerna, och Dahlgren, som skjnlskytten Jonathan, sjöngo hvar för sig sina
dryckesvisor med den talang man är van hos dem finna ; den sednare sjöng dessutom duetten
i andra akten tillsammans med M:ll Michal, högst fortjeiistfullt.
Något sångparli var icke skrifvet lör hufvudpersoneu, Fru Hedin, hvilken återgaf
den unge konungens roll med den verve och egna värma hon alltid forstår inlägga i
de partier hon ålager sig alt utföra.
Ensemblerna och Chörcrna hafva, öfverhufvud taget, gifvits med precision ; orchestcrn
som i denna opera har fullt upp att göra, utför hvad densamma blifvit lörelagd med
sitt vanliga mästerskap.
Den omsorg och det nit som Herr Hofkapellmiistaren Fornni egnat iuöfvandct af
• •
det hela, förljenar att med största tacksamhet erkännas. Afven Herr Roberg bör
med loford hågkommas för sina utmärkt konstnärliga dccoralionstableauer.
Compositören har alla gångerna operan gifvils blifvit inropad, men var endast
tillstädes sista gången, då han framträdde och fick personligen emotlaga publikens
lifliga bifallsvtlringar.
I onsdags bevistades representationen af den Kongl. familjen, dervid folksången
begärdes och afsjöngs.
Méhuls första bekantskap med Glnek*
Vi ha i en föregående nummer af denna tidning (N:o 46; artikeln: "Joseph i
Egypten") omtalat att Méhul i sitt sextonde år kom till Paris, hvarest han någori lid
derefter blef bekant med Gluck, at hvilken han, enligt egen uppgift, sedermera
undervisades i den musikaliska konstens philosophiska och poetiska delar. Måhända är det
icke för alla våra läsare kändt huru deuua bekantskap först uppkom. Nåväl:
berättelsen derom lyder som följer:
Gluck liade ålervätidl till Paris för att uppsätta silt mästerverk, den stora operan:
"Iphigenie en Tauride" och Méhul brann af begär alt få öfvervara första
representationen al delta herrliga konstverk; men den oerhörda trängseln vid
biljettförsäljnings-konloren jemlc svårigheten för honom att med sina knappa tillgångar kunna skaffa sig
en inträdesbiljett gjorde alt han betvifiade möjligheten att uppnå denna sin för
tillfället högsta önskan. På en gång faller han då på idén att använda list för
tillfredsställandet af sin vettgirighet. Vid generalrepetitionen smyger han sig in i
salongen och krvper upp i en loge, i afsigt alt qvarstanua der öfver natten och följande
dagen; men upptäckes snart af en theatcrvaktmäslare, som utan barrnhertighet, under
buller och skrik, drifver honom ur silt gömställe. Till all lycka är Gluck ännu qvar
i erchcslcrn; han hör bullret, gör sig underrättad om anledningen dertill och får nu
af den till honom framförda, gråtande och genom den oförmodade inställelsen, ansigte
mot ansigte med den store mästaren alldeles förbluffade gossen erfara sakens
sammanhang. Koad af det något komiska uppträdet, men ännu mera intagen af ynglingens
visade karlek till konsten, skänker honom Gluck en biljett till följande dagens
representation och tillåter honom på köpet att sä ofta han ville göra honom besök. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
