Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Operan bade ntL kämpa mol många svårigheter, många motsägelser, men besegrade
inom kort dem alla på dest mest lysande sätt.
Efter ”Aiceslo" följde operan ”Paride cd Elena”, som nyssnämnde år (1769)
framstod på scenen, dock utan alt göra särdeles lycka. Gluck var öfvertygad om att or*
saken såväl härtill som till den ringa framgång äfven "Alceste” (ill en början rönt,
icke kunde ligga i sjelfva arbetena och iakttog tillfället all uli det tryckta partiturets
lillegnnn till Hertigen af firagauza inlägga en reservation mol en bitter critik, som i
synnerhet från Norra Tyskland gjorde sig gällande. Vi meddela ur denna märkliga
dedikationsskrift följande:
”Endast i hopp att finna efterföljare” — säger componisten — ”beslöt jag utgifva
musiken till ”Alceste”. Jag liade smickrat mig med att man skulle skynda alt framgå
på den af mig banade vug, för att såmedelsl tillintetgöra de missbruk, som innästlat
sig i den Italienska operan och vanhedra henne. Men jag har blifvit öfvertygad om
, alL denna min förhoppning hittills varit låräng. De halfiurde, konstdomarena och
ton-angifvarne — en klass af menniskor, som olyckligtvis är ganska talrik och i alla
tider varit för de sköna konsternas fortkomst tusen gånger mera skadlig äu dc renlaf
okunnige — ha råkat i raseri emoL en melhod, som, i fall den befäster sig, hotar
%
att omintetgöra alla deras egna anspråk.”
"Man har trott sig utan vidare omständigheter kunna uttala sin dom öfver
"Alceste”, ehuru denna opera var ofullkomligt instuderad, illa dirigerad och ännu sämre
utförd, eller ock bar man på siu kammare velat beräkna deu effekt stycket skulle
frambringa p& scenen! — Ar icke sådant all likna vid skarpsinuigheleu bos
invånarn* i en viss grekisk stad, hvilka på några fots afstånd vilie beräkna effekten af
bildstoder, bestämde för höga piedestaler? — Sä t. ex. finna desse förståsigpåare,
hviikas hela själ siller i deras öron, den ejler deu arian allt för hård, deu eller den
passagen för stark eller för litet förberedd, och betänka icke alt, i de handlande
personernas läge, denna aria, denna passage just kräfde det högsta uttryck af sådan
art och dymedelst bildade den lyckligaste kontrast. En harmonisk pedant åter tror
sig här och der spåra en genialisk vårdslöshet eller clt falskt intryck ooh anser sig
befogad att stämpla sä den ena som det andra såsom oförlåtliga synder mot harmoniens
hemligheter, hvarefter snart en legio af röster förenar sig alt fördömma denna musik
såsom barbarisk, vild och öfverspänd.”
"De öfriga sköna konsterna äro i berörde hänseende ickp bättre lottade; man
dömmer om dem med fullkomligt lika liten rättvisa och insigt; och Eders Höghet lärer
lätt finna orsaken dertill: ty ju mera man slräfvar efter fullkomlighel och sanning,
desto mera måste inan beflita sig om riktighet och noggrannhet. De drag som skilja
Uapkael från andra målare kunna i många fall knappast märkas. Lätta afvikelser i
conlurerua förstöra ej ett carricalur-hufvuds likhet, men de kunna fullkomligt vanställa
en skön persons ansigle. I musiken vill jag anföra blott clt exempel; det är arian
i "Orfco”: Che farv senza Euridice? — Tillåter man sig dermed den ringaste
förändring, vare sig i afseende på tempo eller uttryckssätt, så blir hon en aria för
mariouell-thealrar. I ett stycke af denna arl kan en enda föriilet eller förmveket
ulhålleu not, en oriklig förstärkning af tonen, en underlåtenhet i afseende på tid—
måttet, en drill, en passage, o. s. v. helt och bållct förstöra verkan af eo scen. När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
