Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derlill Ii a vines ”Iphigenie en Aulide”,
för ändamålet. Gluck grep nu sill
snart nog
nyll theaterrerk af honom; endast nSgra smärre arbeten, såsom musiken till lilopslocks
sånger och oder ni. in. sågo under denna mellantid dagen. Hufvudsakligen
sysselsalte han sig med att nogarc genomtänka sin stora reformations-idé för att bringa
den till full klarhet och att öfveriägga med sig sjelf om lämpligaste sättet att skaffa
den ett allmännare erkännande. Wien — del fann han nogsamt -— var icke rätta
stället, der hans planer kunde verkliggöras, likasom Tyskland öfverhufvud, enligt
hans omdöme, icke var i stånd att rätt begripa honom. Det fanns blott en
skådeplats, en publik, hvarest och af hvilken han vågade påräkna en djupare uppfattning,
ett erkännande, som hans fädernesland förvägrade honom, och denna skådeplats, denna
publik var — den Parisiska. De framgångar reformatorn Grétry — hans
själsför-vandt — derstädes rönt, gåfvo honom måhända första föreställningen härom, men
hufvudsakligen torde de väl ha bibringats honom af hans vän Bailly du Roltety attaché
vid franska missionen i Wien, en ganska bildad och snillrik man, som med all
bered-villighel meddelade honom sin erfarenhet om del Parisiska operaväsendet. På Glucks
begäran åtog han sig till och med att sjelf skrifva åt honom en operatext, och valde
hvilken begge vännerna funno särdeles lämplig
verk an med den största lifiighet, så att han
hade i tankarna uppgjort det hela af operan*) och äfven på papper salt
åtskilliga detaljer. s - /
Mot slutet nl sommaren 1773 reste Gluck till Paris för att derstädes bringa sin
nya opera på scenen**). Han var försedd med ett stort antal recommendalionsbref
och rönte en utmärkt emoltagning såväl af hofvet — d. v. s. Dauphine Marie
Antoinette hade såsom erke-hertiginna varit hans elev — som i de högre
sällsknpskret-sarne, hvaremol de musikaliska lonangifvarne funnos långt ifrån benägna alt lemna
honom en lätt seger, ulan lade tvärtom mångfaldiga hinder i hans väg. Gluck
öfver-vann dem dock alla och den 19 April 1774 blef hans opera för första gången
uppförd. Den vann del lifligaste bifall från början till slut och sjelfva ouverturen måste
gifvas tvänne gånger omedelbart efter hvarandra, en dittills oerhörd händelse i det
lyriska dramats historia. Vid den vredgade Achilles’ aria i 3;dje akten sägas
samtlige närvarande officerare ha på en gång dragit sina värjor, så öfverraskande, af en
så mäktig verkan var denna aldrig lillfdrenc hörda sanning i uttrycket. Hvarje ny
representation stegrade bifallet och Iphigenie upplefde inom få år närmare 200
representationer.
Denna lysande (ramgång föranledde componislen att genast företaga en
omarbetning för Parisér-scenen af sin "Orfeo". Hedan den 2 Augusti ägde första föreställ-
’) »Det är någontmg besynnerligt hos denne store componist, alt liau tid efter annan gör flera
operor i liufvndet färdiga, utan alt skrifva dem upp och ar i slån<1 att behålla dem flere år i
minnet. Jag hörde, utom åtskilliga scener ur Klopstocks »Bardiler», hela akter ur Franska och
Italienska sångdramer, som alla äro på det sättet framfödda», (Kraus). Detsamma säger äfven
IUcdcl. (Se företalet till en afhandling »Ueber dic Musik des Ritters Chr. v. Gluck». Wien
1775.)
**) Uti ett historiskt-critiskt arbete: »Ueber den Ritter Gluck und scine Werkc» (Berlin 1837)
finna vi ett bref af »en onämnd» till en af direktorerne for Pariser-operan, i hvilket han, efter
att på det högsta ha lofordat det nya stycket, (»Iphigenie») knnuer sig före huruvida ulsigt
vore att få detsamma uppfördt i Paris. Troligen är detta bref skrifvet af Bailly du liollet sjelf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
