Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— H
hade emellertid förbindelser i annan väg,
. Vid tiden tör "Alcesles” första framträdande i Paris drabbades Gluck af cn svår
’ V
sorg genom förlusten af sin brorsdotter, Marianna, som han tagit till sig som eget
barn. Ung, älskvärd, med en utmärkt musikalisk talang, utgjorde hon Glucks och
hans makas förtjusning. Man dömme då om hans sorg då han i Paris emotlog
underrättelsen om hennes i Wien inträffade död.
2 1 *
Ar 1777 vederfors Gluck en särdeles ärebelvgelse. Operahuset i Milano hade
året lörut nedbrunnit och man begynle bygga den stora och präktiga thealern della
sca/u, som ännu, på grund af sill omfång och sin prakt intager främsta platsen bland
Europas theatrar och om hvilken skämtvis blifvit sagdt alt den är så stor alt man
från öfversta galleriet icke kan urskilja om det stycke som framslälles är på vers
eller prosa, lustspel eller tragedi.
Inaugurationen af denna väldiga byggning skulle naturligtvis ske på ett
synnerligen högtidligt siill och framför allt borde en värdefull ny opera då uppföras. Sångarne
och anhängarne af den Italienska musiken hede redan i åratal med all möjlig
ansträngning kämpat emot den Gluckska musiken såsom en farlig medtäflarinna, men allt delta
oaktadt vände sig den nya iheaterns direktörer till Gluck med anhållan alt han måtte
öfvertaga compositioncn af den nya operan till besagde theaters invigning. Gluck
som nödgade honom att afböja del ärofulla
anbudet. ; i; . n
Den 23 September 1777 ägde första representationen af Glucks ”Armide” rum i
Paris. < Operan fann, med undantag af vissa numror i första och femte akterna, föga
bifall, hvilket återigen måste tillskrifvas texten. För öfrigl visade sig äfven här deu
med hänsigl till "Alceslc” redan röjda erfarenheten att hvarje ny representation mer
och mer modifierade publikens åsigt och ändtligen så alldeles omvände densamma, alt
denna opera inom kort blef lika högt firad som de föregående.
* Vi nämnde texten; denna är ni Quinault, och, ehuru för sin tid förträfflig,
likväl (ör en sednare smak alltför bred, alltförmvckel besvärad af longörcr; men Gluck
hade»en gång under en tvist med sin motståndare Marmontcl, som gerua
omarbetade äldre operaLexter, påstått att sådant var onödigt och förklarat sig, till bevis
derpå, vilja musikaliskt behandla ofvannämnda, redan för Lully skrifna, text i
oför-ändradt skick. Han grep således verket an och — lyckades. Journal de Paris for
den 24 Sept. 1777 (dagen efter operans första representation) uttrycker sig härom
sålunda!’»"När man genomgår poemet, vet man icke hvad man mest skall beundra,
antingen den djerfhet hvarmed Gluck fattat sitt dramas plan, eller den konst hvarmed
han utfört den. Man ser alt han ej fruktat svårigheterna af sitt företag och finner
älven att han lyckligt besegrat dem alla. Född alt uttrycka allt hvad ett sorgspel
har mest sublimt och rörande, har han insett alt ”Armide” icke erbjöd honom de stora
palhetiska effekter som ”Jpbigenie” och ”Alceste”, emedan, med undantag af femle
akten, intresset deruli är alltför mycket deladt, dertill för långsamt och för svagt för
del underbara; men han har ock tillika känt alt man kuude förbättra dessa fel genom
rikedom i detaljer, skiljaktigheten i nyanser och påskyndande af det helas gång.”
barn i svensk drägt». — Han kom dock icke: sannolikt Lill sin egen lycka; ty hade han
blifvit vittne till den vandalism man bar utöfvat mot åtskilliga hans partiturer, skulle han
troligen ådragit sig gallsjukan. k,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
