Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men den Tysk-Fransyska principen, sådan den af Gluck genomfördes, hade den då
verkeligen så kunnat slå rot i Fransmännens sinnen? Förstodo de den ens, och, om
de det gjorde, buru hade de kommit liil en sådan kunskap? — Se der frågor, lättare
att franislälla än alt besvara. Fransmännen hade sedan Rameaus tid ej haft någon
nhemsk componist i den stora operastilen; de hade*inå$t nöja sig med hvad Italien i
den vägen producerade och för egen del inskränkt sin musikaliska verksamhet till
skapandet af den dramatiska vaudevillen, till canzonetler o. s. v. Jean Jacques
Rousseau hade också i sina bref rörande den Franska musiken frånkänt såväl språket
som hela nationen allt musikaliskt och ingen uppstod lör alt vederlägga honom. Man
tycktes alltså vara fullkomligt ense derom och hämtade derföre, som sagdt, alla ämnen
för högre musikalisk njutning från Italien, hvaremot en konstgren, som delta land
saknade, nämligen den stora tragedien, i stället af fransmännen flitigt cultiverades och
upplyftades, efter för densamma antagna principer, till en hög grad af förträfflighet.
Men nu spridde sig ryktet om att en stor tonsättare, som redan skrifvit en
mängd operor i de» Italienska stilen, hvilka öfverallt i Italiens stora städer hlifvit
med högsta bifall emottagna, vid mognade år och efter noggranut öfvervägande
förklarat sig ause det Franska språket vida mer än det Italienska egnadt för sann
dramatisk musik. Redan detta var något; men då den opera han, för bevisande af sin
sats, sjelf skrifvit, kom till uppförande — då ämnet för densamma var hemtadt från
den af Fransmäunen så högt värderade Racine— då musiken, långt ifrån alt göra versen
till sin slafvinna, tvärtom tydligare än någonsin framhöll den — då det storartade,
det romantiska i sjelfva eomposilionen så väl öfverenslämde med det Fransyska
nalio-nal-Iynnel — huru var annat möjligt än alt sinnena skulle på det högsta deraf
uppeldas? — och då dertill kom att sjelfva Rousseau, mäktigt gripen af dessa nya ljud,
högtidligen förklarade alt Gluck förstört hela hans theori och ändrat alla hans åsigter,
måste ju triumfen blifva fullständig och den man som beredt national-känslnn en sådan
triumf höjas till skyarna. Endast som en biomständighet, i sin mån medverkande till
hans seger, kan Marie Anloinetles beskydd antagas. Väl var hon vid Glucks första
aukoinst till Paris, och äfveu en lid sedermera, ännu folkets afgud i samma grad som
madame Dubarry var elt mål för dess hat och förakt; men detta hindrade dock icke
att den af denna sednare protegerade Piccini i alla fall vann ett stort parti för sig,
sannolikt förnämligast bland de äldre, som införlilvat sig med den Italienska principen
och kände obenägenhet för att derifrån afvika, för alt i stället adoptera något nytt. En Tysk
författare, Fink *), särdeles obenägen mot allt hvad Fransyskt heter, påslår att Fransmännen
icke älskade Gluck för hans musik, utan för den seger han beredt deras språk.
Visserligen var» detta, såsom ofvan är nämnt, den främsta, den primitiva orsaken till hans
Vi har redan visat alt icke alfa hans operor genast
rönte samma utomordentliga bifall som hans "Iphigenie”, alt några deribland tvärtom
aldrig lyckades vinna Parisarnes sympatier. De voro likväl, om än olika till värde,
likväl i så måtto lika, alt musiken var skrifven efter samma grundprincip, och alt
versen Öfverallt lika tydligt framhölls; men de lyckades, det oakladt, icke. Ilvad
bevisar sådant annat än all Fransmännen verkligen och just genom honom lärt sig att
iänka öfver musik, att skilja det bättre från det sämre och alt ej begå den beklag-
hyIlning, dock icke den enda.
*) »Weseo und Geschicbte der Oper». Leipzig 1838.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
