Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tankom oss för roskuli en musikalisk själ ur den nyasle skolan, som nyligen
auländt till Elysium, der han af Mozarl tillfrågas om musikaliska nybeter från vår
planet.
Främlingen. Min vän, ert operasystem är numera obrukbart; del tillbör en
"öfvervunnen ståndpunkt’*.
Mosart. Godt; det gäller väl concert-arierna i mina operor. Man har således
numera lyckats rädda sig undan sångarnes despotism?
Främlingen. Om edra concert-arier är icke fråga; de folio af sig sjelfva. Nej,
ert sätt alt organisera de stora ensemblerna, ert manér att i arierna skildra
själstillstånd, er melodikonstruklion, med ett ord, er musikaliskt-dramatiska melbod, den
bafva vi kasserat.
Mosarl. Alltså har man lyckats bringa tonformen till en ännu högre
fulländning och med detsamma sälla den i ännu närmare öfverensstämmelse med dramats
väsende ?
Främlingen. Jag förstår ej hvad ni menar. Den musikaliska fulländningen är
det just som icke duger, ocIk derföre ha vi bortkastat den. Musiken blir eljest en
sjellständig konst, en ”söndringskonst"*), och det får den icke vara. Mest förderfliga
voro i detta afseende dessa förtrollande sirenloner som uppstego ur djupet af er musik
och ohjelpligen hedårade alla våra sinnen, hvilket ej är den dramatiska musiken tillåtet,
och derföre ha vi fogat anstalt all de ej få slippa in i våra partiturer. Hvad ni
kallar melodi, afslulade periodiska satser, hvaraf en hvar inom sig åler består af
smärre leder, likasom i språket en hufvudsals har sina smärre och mellanmeningar —
delta allt är afskaffadl. Hos oss declameras texten på toner som löpa fram af sig
sjelfva, huru det faller sig och bvarthän del vill bära, samt utan denna konstiga led-
4
% mekanik, hvarmed ni gjorde er så mycket onödigt besvär. När ordmeningen är slut,
sälta vi en paus, som betyder detsamma som punkten i texten. Beklagliglvis ha vi
måst bibehålla tonarterna, emedan såugarne påstå att de eljest inte kunna sjunga alls,
och äfven takt indelningen har åtminstone för ögat måst qvarslå så länge, emedan
sångare och orchester annars icke kunna hålla ihop. Vår melodi är för öfrigt ej
någon regelmässig sång, ej heller recitativ, men cn blandning af båda. Föreställ er
elt recitativ af medelmåttig corrposition men omålllig längd, föredraget i strict takt
samt åtföljdt af en fortgående, stundom bullrande, ofta — som våra ovänner påstå —
Æ •
afleklerad instrumentation, och ni har ett ungefärligt begrepp om vår musik.
Mozart. Men huru är publiken tillfreds med detta?
Främlingen. När dc vilja somna, väcka vi upp dem med tuban, ty
messings-varor felas oss icke, och visa de benägenhet för skralt och glam, så skrämma vi
dem med graftoner från conlrafagolterna.
Ni har väl aldrig hört talas om något som
kallas romantik?
Mosai’i. Romantik? fråga Don Juan, han står derborla.
Främlingen. Don Juan? åter en "öfvervunnen slåndpuukt”! med honom vill jag
ej ha något att skaffa, han är en ”söndrings-koustprodukl”.
Mosart. Men ined allt detta inser jag ännu icke huru ni en hel afton lyckas
ställa er publik tillfreds.
*) Sondtrkunst heter den moderna termen, som användes på det classiska skrifsättet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
