Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifflaml.ocli SFaydn.
Under titeln: yErinnerungen c i nes JVeimnrischen Veteranenhar theater-
direktören Schmidt i Briinn ulgifvit elt intressant arbete, hvari flera af hans tids
berömdaste litterära och artistiska personligheter uppträda. Bland annat förekommer ock
en skizz af illland: "Ett besök hos Hajdi»’*, den vi meddela i sammandrag.
Ilavdn bodde den tiden (1807) i sitt lilla hus uti Gumpendorf nära Wien, hvilke1
han i anseende till sin höga ålder och fortfarande sjuklighet nästan ej mera lemnade.
Schmidt åtföljde Illland till Gumpendorf. Den sednarc berättar följande:
”Då vi anlände, sade oss Ijensteflickan, att hennes herre var hemma, hvarjemlc
hon bad oss dröja, emedan han genast skulle komma med betjenten frän trädgården.
Så snart han kommit opp. skulle hon genast anmäla oss. Hans gång var mycket
långsam, tillade hon och bad oss ha tålamod.
%
Vi infördes nu i ett rum, bredvid hvilket låg ett litet kabinett, hvars ena vägg
var prydd med små musikstycken af llavdns hand och composition, hvurdera infattad
med blomsterkransar. ”En dyrbar vägg”, yttrade vi sinsemellan, ”som en gång skall
äga ett högt värde 1” — I rummet nästinlili hängde elt porträtt som föreställde honom
sådan han en gåtig var. En genomträngande, långt skådande blick! —Efter en slund
återkom flickan och sade mycket vänligt alt hennes herre nu var oppe och väntade
oss. Vi inträdde i en sal: Haydn salt der, med ansigtet vändt mot fönstret, med
hatten i den ena, kryckkäppen och en bloinsterqvast i dcu andra handen. Betjenten
framsatte stolar ät oss och ställde sig bakom sin herres. IJan gjorde en rörelse att
stiga opp, betjenten hjelple honom, och på delta sätt gick han mödosamt några steg
emot oss, hvarvid han med handen beskuggade ögonen. Derpå räckte han herr Schmidt
Iianden och höjde hufvudcl med en vänlig nick mot mig, hvarefter vi alla togo plats. Då
\
han andades med svårighet, sökte vi inleda ctl likgiltigt samtal, hvarunder han linge
lid alt hämta sig. Han betraktade ofta blommorna dem han höll i handen, och
hämtade synbart vedcrqvickclsc af deras doft.
”Jag bar i dag hållit min andakt ule i den fria natureu”, sade Jian; ”jag kan
icke annorlunda, och det är älven del bästa”, tillade han med synbar rörelse. Våra
svar voro af ingen betydenhet, men här anmärkte vi, huru skönt och rörande han
skildrat naturen och med hvilken innerlighet han måste halva omfattat den. —
”Årstiderna, ja Årstiderna”, inföll han här med en viss häftighet, ”dc ha gifvit mig
nådestöten —” härvid sökte han ilrigt efter uttryck oeh rörde sig med liflighet. "Men ord
kunna här ingenting uttrycka! hela dagar liar jag måst plåga mig med elt enda ställe,
och sedan, sedan ! nej, ni tror inte huru jag har ansträngt mig ’. Härvid stötte han
käppen mol golfvel; betjenten såg vänligt bedjande på honom, "lim, det är snunt!
du bar rätt! del är nu förbi och öfversfandel”. Derefter intog han åter sin plats och
forllor: ”Ja, ja, det är nu förbi som ni ser, och dcrtill äro ”årstiderna” skuld. Jag
har öfverhufvud i mina dagar måst arbeta mycket och tungt. Jag har inte arbetat
lätt, nej, inte lätt! min ungdom var svår, mycket svår!’’ — Han berättade derpå
huru han i sin ungdom bott mycket högt och dagligen måst Ilera gånger stiga elt
betydligt antal trappor upp och ned. lian fortior, i del han visade på sitt bröst: ”ser
ni, delta allt kommer efter och nedtrycker mig! men det är elt ärofullt nederlag; det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
