Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiVI
härslädes Icke bör varq alldeles förgälen, och detta exempel förekommer i berörde
operas 2:dra akt, i den scen som framställer Renauds inträde i den förtrollade lunden.
En mera yppig, mera blomsterdoflande instrumentalmålning fän den omförmälde scen
erbjuder kunna vi icke erinra oss i någon annan för oss bekant opera, endast Joseph
annan genre,
pfia begagnar
ulan till och
^ > • /’ gy •1 ’X w y
med sä tillräcklig alL en tillsats dcrlill, vare sig af hvilket blåsinslrument som helst,
ofelbart skulle lända det hela till skada och borttaga en del af den verkan sången är
beräknad all åstadkomma. Öfverhufvud räkna kännare som ett stort mästerskap hos
Gluck den måtta han ådagalägger i blåsinstrumenternas begagnande: dessa göra derför
desto större verkan när de anbringas. Eli på sin lid mycket berömdt och i alla
lider berömvärdt — exempel härpå gifver Py lades’ aria: rDivinile des grandes ames! ’
i operan "Iphigenie en Tauride", i hvilket stycke den allt mer och mer förstärkta
instrumenteringen, på samma gång den ur rent musikalisk synpunkt är högst förträfflig,
lillika framställer den sannaste målning af hjeltens själsstämning för tillfallet,
kan med hänsigt till blåsinstrumenternas användning lämpligen förliknas vid vår store
Gustaf Wasa, med hänsigt till penningar. Begge hushållade de ganska noga med
sina skatter, men när det gälde alt slå stort på, aktade de icke för rof att visa
verl-den huru rika de voro. Så använder Gluck i ouverturen till ”Alceste” och jemväl på
flere ställen i sjclfva operan till och med trenne basuner, någonting dittills oerhördt i
theatermusik; i Achills prisade aria: ”Calchas, d’un trait mortel perce*, (Iphigenie en
Aulide) förekomma, utom violinqvarletten, jemväl flöjter, oboer, valdhorn, trompeter
och pukor; — i flere andra arier låter han klarinetten och fagotten spela ganska
vigtiga roter; med ett ord: det var just han som ål blåsinstrumenterna gaf en vida mer
sjelfständig verkningskrets än den de före honom ägde. Mosart och Haydn byggde
sedermera på den af honom i delta hänseende lagda grund. Numera är konsten all
med instrumenter måla, en i det närmaste utdöd konst*).
Efter hvad vi sålunda här ofvan, enligt vår öfverlygelse, yttrat rörande
förträffligheten al de Gluckska operorna, torde läsaren lälleligen föreställa sig att \i
ingen-högre önska, än alt dessa * operor målte åter på den svenska scenen upp-
Gluck
ting
•j- ° «,
tagas.
Sådan är också verkligen får önskan och vi äro jemväl fullt förvissade om
alt deras lid en gång skall ånyo komma; men tör ingen del ville vi alt experimenter
i delta afseende gjordes nu genast. Vår kärlek till dem är för stor, för alt vi skulle
vilja bevittna deras fall, hvilket lirftier närvarande förhållanden vore temligen gifvet.
Anyo och för tredje resan måste vi anföra ett ord af Marx, som med rätta säger alt
ett djupt inträngande i Glucks anda är oumbärligt, om hans compositioner skola full-
ändadt kunna föredragas”; och vi tillägga: ”om de skola förslås och med verklig
njut-.. : . • • ° . < > a J
umg kunna åhöras”. — Men huru skall delta djupare inträngande i hans anda kunna
tänkas såsom möjligt hos artister och en publik, från begynnelsen snart sagdt
uteslutande vande vid helt andra musikaliska former? I sjelfva Wien, der dock så mycken
och så olika musik gifves, misslyckades likväl, efter hvad vi för ej längesedan i tid-
) Förf., ehuru i allmänhet icke någon beundrare af den Meyerbeerska orchestero, erkänner dock
villigt att Nunnornas marsch i »Kohort» utgör en förträfflig tonmålning.
%
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
