Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/V: JUik v|tl, ,tned delta antaget* som Lolalintryck af Lindblads • h var for har
lian då> menar mången, satt cn enkel» oförändrad melodi Iili en sång af det omfång
som t* ex.. ”Sandels” och ”Döbeln vid lutas?” Skola alla dessa stropher siricte sjungas
den ena efter den andra, tills.man genomgått dem till slut?
Den framför oss liggande musiken säger icke delta uttryckligen. Compositören
har en gång för alla gjort den anmärkuingen, att föredraget skall rätta sig efter
iStropherdas karakter, och derefter erhålla sin nyansering. Declamntionen skall
framför allt vara sann och naturlig. De slroplier som äro underlagde noterna, vill
hau^visserli-igen halva sjungoe på det anförda sättet; livad det öfriga angår, må föredraget tänkas
så fritt som möjligt, hälften sång, hälften recitativ till pianoforteaccompagnementet. Och
delta nccompagnement skall vara allt annat utom stelt, takt — och lempomässigt.
An långsammare äu lifligare, allt eftersom orden mera sjungas eller mera reciteras.
Melodien anslår gruudloneii- deri sången är uppfattad, den Utgör likasom blott
konturen; execulörcu sjelf skall deråt, i poemets anda, gifva dagrar och skuggor.
Men äro ändå icke dessa nämnde trenue sånger lör mycket omfattande, alltför
beskrifvande, för litet rent lyriska för alt kunna sjungas som visor? Borde de icke
fast beldre hafva blifvit gcnoincomponerade eller behandlade i likhet med ”Sven dufva”,
eller borde icke componisten låtit dem, likasom det mesta af ”Molnets Broder’* och
(riktigt nog af andra grunder) ”konungen”, blifvit ovidrörda?
; Jag Vill icke inlåta mig i någon närmare granskning bäraf, blott gifva vid handen,
alt Lindblad endast velat angifva grundstämningen, såsom den så ofta i den nordiska
. • * I » . 1 ^ i • •
visan med en enkel melodi är angifven, huru lång än dess text månde vara och till sitt
innehåll föränderlig. Min tanke iir, att compositörens berättigade sätt alt här vid lag gå
till väga ligger i det traditionela. Den nvare, förnämligast Tyska sångkompositionen
sedan Franz Schubert, tager textens behandling mera i anspråk, och Lindblad har
sjelf också i mången hcrrlig sång erkänt denna uppfattning, Men här råder ett annat
förhållande. Här är visans ton, den populära visionen, som enhvar lätt kan fatta och
i minnet behålla, verkeligen dominerande. Denna vision är med några få, helt enkla,
é • *•••/. ’ f I • 9 1 *
väl motiverade undanlag, der det musikaliska i sjelfva verket har öfverviglcn och derföre kan
| | * | • • - • * *
mera fritt uppträda, från början till slut använd med stor consequens. T. cx. de
tvänne sköna fragmenterna af ”Molnets Broder”. Ingen betviflar att flertalet af sån.
Ti ! ••) .... B T
gerna är mottagligt just för deL slags musik som Lindblad har användt, nämligen den
populära vistonen, hvilken, långt ifrån att göra intrång på poemet, tvärtom lytter
detsamma och verkar att det dubbelt bevaras i folkets hågkomst.
. , , . ° • • . *»•
Adolf Fr. Lindblad har förnämligast namn som sång-componist. Bland oss för-
vexlas han stundom med Otto Lindblad, hvars manschörer (t. ex. ”Jag vcl ett land”
|* 1» •’*#». . • v * w
m. fl.) äro så intagande. För den aldrig så litet musikaliskt bildade är dock olik-
heten dem emellan ganska märkbar. Men mången melodi af Å. F. Lindblad har
° p
också hittat vägen till de aflägsnasle trakter af vårt Norden, likasom det är säkert,
alt haus sånger äro kända och högt skattade vida kring i den stora musikaliska
vcrl-den. Jenny Lind sjöng dem så gerna, och Mendelssohn räknade dem bland de bästa
han kände. Lindblads sånger besitta i sanning en god sångs alla egenskaper. De
träfla på håret den stämning som förefinnes i dikten; del är liksom skulle tvänne be-
• f t « r • 1 ®
slägtade poetiska själar mötas; (ofta skrifver ban sjelf texten till siu musik). Ordet
får ut sin fulla rätt, på samma gång som musiken till fullo bekommer sin i melodiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
