Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
# | ill* # | • I |
Elvcrliöi ’, och har jemväl en ganska origincl och värdefull melodi, ehuru kanske icke
fullt sa flvlande och ansläcndc som den förra. Oeremot torde om den friska flnal-chö-
• f •
ren: ”Hurtig til lustig Fest” vara nog alt siiga alt den iir byggd på en af dessa
märkvärdiga melodier, vid h vilka man aldrig kan tröttna och it vilkas åhörande väcker så goda
° L /
a nord-
1^ . -l .M * • • ... w
känslor i Ii varje oförderfvad’ menniskas själ. Skada att genom den sceniska i
ningen denna tjusande bit snart sagdl endast i förbigående låter sig förnimmas;
— ”vackra visor äro aldrig länga”, säger ordspråket.
Andra aktens musikaliska partier utgöras endast af tväunc romanser, begge satta
till folkmelodier. Den ena: ”Nu Lövsalen skygger” är dock troligen icke bland de
.utr, : • .# • ; ^ # ^ v.
äklasfe, ehuru dess framhållande i närvarande slvcke tyckes något antyda all den
varit en slags lävoritmelodi för tonsättaren; den andra: ”Der vanker en Ridder mel-
t I 4 • ) { * • f
lem grönne T racer” måste åter räknas bland melodistycken af oförgänglig fägring.
Också ha dessa tjusande toner synbarligen inspirerat skalden till den sommarvarma
poesi han derunder lagt. Ritornellen och efterspelet — af Kuhinus hand — äro i
lullkomligasle analogi med melodiens karakter.
I i redje akten låter componisten, efter en nätt och målande inledning, jägaren
”Mans” (Mogens) uppträda såsom koryfé för en dryckessång, som derefter repeteras
al chöreu. Denna säng (G-dur) företrädes doek för hvarje vers af några takter i
e-nioll, hvilkas text har afseende på sagan om ”Pigen i Elverkrat” med hvad derlill
hörer. Dessa något mystiska toner äro förlräfTligt passande för situationen: men
deras utförande, hvarpå så myckel beror, leinnar på vår scen åtskilligt öfrigt att
.j . ’ * /
onska.
Samma är förhållandet med den derefter följande nummern, hvilken ulgöres af
den bekanta melodien till ”Neckens polska”, ehuru något skiljaktig Irån den som hos
sjunges. Denna sång bör, för att göra påräknad verkan, nödvändigt utföras af en
(jvmnoröst, endast mellanåt beledsagad af Mogens’ stämma. På vår scen ha
omständigheterna vållat att stycket måste utföras af en karl-röst, hvarpå det betydligt
förlorar. Vidare får man höra cn chör af bönder: ”Nu da Lsensinanden bort vil drage”,
pä en qvick och spritlanda samt för scenen förträffligt behandlad melodi, och
slutligen den präktiga jägarchören: ”Herligt, en Sommernat”, hvilken vi tro vara i allo
componerad af Kuhiau. I denna chör, ehuru rask och liflig, ligger drag
delta nordiska måiiskens-vemod, hvarom vi ofvanför talat, såsom för var componist
egendomligt. Det är här fullkomligt pä sin plats.
1 fjerde akten förekommer endast balletmusik. Början göres med cn
inslrumen-lalsats, i partituret kallad: ”Agnetes Dröm”; men huruvida del är denna musik eller
någon annan som vid representationerna härslädes uppföres, äro vi sauucrligen icke i
I • I 9 9
stånd atl algö ra, enär härvidlag orcheslern är sä ytterst återhållsam, alt den kuuppasl
* ’ 1 9 • •
låter förmärka sin närvaro. ”Elverpigernes Dands paa Engen i AJaancskin”
beledsagas af en i allo passande, luftig och lätt musik, säkerligen — åtminstone till största
de|cn — af Kulilaus hand.
f« / | * # • % Ä I •
Al en ståtligare, mera rent mcnskJig karakter, om vi sä fä uttrycka oss, är
ballet-musikcii till femte akten. Den börjas med eu praktfull menuett, byggd pä melodien till
den bekanta Sinclairsvisan: "Sist när på Ijullig blomsterplan” ctc., hvarefter följa flera
utika slags danser, bland Ii vilkas musik synnerligas! den till cn polands, (till första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
