Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
% •
*0ch låter man en god sujet”, sade han, ”fara sin väg, emedan man icke kan
uppfylla densammes cifverdrifna anspråk, så blir man skymfad af publiken och man
tillskrifves alla möjliga dumma och dåliga nioliver.”
Vi hade nu anländt (ill källaren. Han uppsökte elt ledigt bord i en undangömd
vrå, tillsade om vin och frukost, och vi $atte oss ned.
För att urlocka honom hans tankar om mitt verk, började jag åler:
”Er förste tenorist gjorde mig i går verkligen rädd".
"Hur så?" frågade Ringelhardt, i det han slog i och inbjöd mig genom ett tecken
nped handen, att taga för mig af den framsatta frukosten.
”Då jag Irågade. honom”, fortfor jag, "hur han var nöjd med sitt parti, anmärkte
han med en axelryckiting, all del visserligen fanns vackra saker i operan, men att
han svårligen skulle kunna ined sitt parti göra någon stor Ivcka. Jag skall gdra
hvad på mig ankorapiftr”, sa.de han, "m$o del bjelper inte mycket. Ni Tyska
opera-componister med ert sanningsideal, glömmer alt sångaren vill och måste behaga med
sin röst.”
”Det kan man i sanning icke förtycka sångaren”, sade Ringelhardt, ”såmvcket
mindre som han, i sjelfva verket icke kan räkna på någon Iriumph genom sill« spel,
*
— e/|^rifval ^ relativt, i detta hänseende hör till de bättre skådespeiarne. — L«åt emellertid
icke spdpu.a yttranden göra er ledsen. Hos publikeu kommer det icke an. på huru.
qn gnskild sångare tar sin roll, utan hur det hela är beskaJTadt, och. derefter om
operan, har en intressant handling.”
”Nå, finner ni någon sådan i min opera?” frågade jag.
”Nej", svarade han, "er te^t duger, ej, del är sällan som en librett af någon Tysk.
författare duger till något. Feerioperans tider, ärq förbi. 1 detta hänseende har*
publiken dock. träd t ur baruskorua. Er hufvudfiende är er libretiist. Hvem är den
gq4e oyaniiftij?” . ’ .
"Han har just nq, den äran att samtala med. er”, sade jag. leende.
"Ah I eget arbete”, sade han.
"JfJtøn ock dialog”; svarade jag, ”verserna, äro af en verklig skald. Jag ville, göra
eclal, och ansåg bäst alt fraipsjälla« eu cameraoplica-opera”.
”Det. är gpdt qch v#”, sade han. ”Tyvärr, vill operapubliken mera se än höra.
Men derjemte fordras också intressant och naturlig handling. Djt andra felet har,
miu tenorist redan visat, er på, Sångarne hafva icke. några tacksamma partier. *
kojnmer alt, ta, sig häst ut med sitt lilla parti, boo skail säkert skörda bifall. Värst
är det ined första sångerskans parti, likväl mera med hänseende tilli den personnagn
hoiy fafl all, framställa, än till sangen. Hon. är styckets onda genius! Huru kunde ni
för en sångerska skrifvu en oangrriåm hufvudroll ?! Ingen skall ger n a öfv er l a ga,
densamma. För att raga måttet, låter ni henne till straff för sitt brottblifva fuf, och som
såd^n, skitøas Irpii publiken. Vel.ni dä,icke, alt ingen qvjnna vill vara. ful, hvarken utom
eller på scenen?!”
Jag förbigår Ringelliardfs öfriga, såväl berömmande som lad lande anmärkningar
vid min opera., enär desamma, cliuruväl för mig. gagneJiga, åtminstone livad desednure.
angår, dock icke vorp nja och icke kunna intressera, mina läsare, >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:26 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1857/0102.html
