Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fransyska stilen, alltid vara viss om det varmaste erkännande. Den pryda
föinäm-lieten hos en viss fraction af den Tyska criliken, hvilken a priori absolut förkastade
all Italiensk och Fransysk musik, såsom icke adopterad af kotteriet, bar aldrig slagit
några djupa rötter i Wien. För en Tysk konstnär som bemödade sig att likna eu
Italiensk maestro fanns der inga lagrar alt skörda.
Oafsedt dessa omständigheter, hvilka, om de också skulle liafva inverkat på
Nicolai, svårligen voro at den vigt att de kunnat lyfta honom till gedignare koustnärlig
verksamhet, var det den ofvan berörde, högt spända lullringsprocess i Wiens
alino-sphär, som genom sitt omedelbara inflytande på hans själ skulle föra honom från den
hiflils- beträdda banan och leda honom in på en ny.
“ Welläti denna i Wien rådände ånyo uppåtsträfvande musikaliska anda och Otto
Nicolai, bildade sig inom kort en ömsesidig verksamhet, som för båda buro gyllene frukter.
Den period, under hvilken delta förhåHande existerade, — ett förhållande som sedan
en längre lid icke hade ägt rum med någon annan tonsättare, — är för Nicolars
bildningshisloria ostridigt af en likaså stor betydelse, som af ett särdeles intresse för
bedömmandel at. hans vidare konstnärliga slrälvatideu. Den visar oss huru
konstnären steg för steg lösryckte sig från de förut al honom upptagna främmande
elenien-lerna, och huruledes han lyckades alt utveckla den hos honom inneboende
egendomligheten, samt gifver, sä väl i det hela som i sina detaljer, mången lärorik vink.
Första steget från det Italienska till det äkta Tyska konstnärskapet utgjordes al
hans ifriga återgång till studiet af de Tyska classikerna. Resultatet af detta studium
lät sig märka i de philharmoniska concerter, som årligen ägde rum, och deri
M-o-znrts, Haydns, och Beethovens herrliga orcheslerverk uppfördes. I dessa concerter, och i
spetsen för en så beskaffad viriuosmässig orehester som holöperatheaterns, fick
Nicolai tillfälle att i dagen lägga sin fulla duglighet som dirigent. Med en i sanning
outtröttlig Oit inöfvade han sin orehester att utföra ofvannätnnde mästares svmphouier,
och ined en oböjlig ihärdighet säg inan honom vid repetitionerna icke lemna äfven de
minsta detaljer ur sigte förrän deras tillbörliga effekt blifvit åstadkommen.
Vid sädana tillfällen kunde man iakttaga all han tidigt lärt konsten att lära
andra. Gåfvan alt meddela sig, hans faitliga och klara framställningssätt och framför
allt det det tålamod han redan i.sin tidigare ålder som samvetsgrann lärare
förvärf-vat sig, dessa egenskaper visade sig nu vara honom till icke ringa gagn. Må man
än i dessa och dylika fall hos honom spåra ett visst drag af ”skolinäsleri” eller
till och med ”pedanteri”, — det resultat han sålunda uppnådde, var ett bland de me9t
fulländade en orehester öfverhufvud tagel kan vinna, llnder hans anförarestaf
upphörde densamma att vara en samling nf enskild la musici, af hvilka hvar och en för
sig utförde sitt parti, — den biet en personifierad enhet, ett enda konstnärsverklyg,
som, gcnomträngdl af en djupt ingripande, omsorgsfull, enig uppfattning, med värma
och inspiration frambragte ett enigt helt. Nicolai’s philharmoniska concerter utgjorde
för det musikaliska Wien ordentliga musikfester, vid hvilka, och genom hvilka,
desaminas ledare grundade sig elL likaså oförgätligt namn, som han af den större
publiken tillvann sig erkännandet af en olörgänglig förljenst. »
I lika hög grad som han i allmänhet och skenbarligen inverkade på denna publiks
smak, vann lian också sjelf derpå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
