Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 23.
1857.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
5:e Årgången.
Stockholm.
2. Juni.
Otto Nicolai.
af Siegfried Kapper.
™ • . i *
(Ur Weatermann’a “Illustrirte Deutsche Monats-hefte för das ges&mmte
geistige Leben der Gegenwart4*).
I I
i
(Forts, och slut fr. N:o 22,)
I
En opera, likasom hvarje större tondikt, t. ex. eo svmphoni, beslår af enskildt*
satser, hvilka fullkomligt motsvara dramals akter.
Anläggningen af dessa operans akter måste äga en, hvarje enskildt sats i en så*
dan symphoni motsvarande form; den måste såväl med liänsigt till det intresse .den
skall uppväcka, som till den sinnesrörelse som skall framställas leda till ett slegradl
och afruudadt slut, till finalet. Hvarje enskildt akt sönderfaller åler, i enskildla smärre
musikstycken eller numror, hvilka för ingen del få vara likbelydande eller
öfverens-stämma med scenerna i det musikaliska dramat. En sådan nummer kan i sig upplaga,
flera eller ock blott en enda enskildt del af en scen. Men då hvarje enskildt
nummer biifvit anlagd efter en på den musikaliska effekten hvilande organisk plan, så
måste äfven texten vara så inrättad, alt den i alla sina delar likasom representerar
grunden till denna byggnad. Med elt ord, den har att iakttaga ett åtskiljande af Tempo
och mellansats. Den sednare har ätt ombesörja handlingens utveckling, den förre
situationens lyriska stegring. Deu högsta graden af stegring måste dock alltid äga rum
i nummerns slut. Men hvad som gäller om hela nummern, gäller äfven om dess en-
t •
skildta delar, tempi. Äfven dessa måste åler i sig framställa elt helt, på del att de
musikaliska formerna må kunna göra sig gällande. Icke hvarje versifierad monolog är
derföre en aria, hvarje rimmad dialog med utropningslecken cn duett.
1 sjelfva verket kau ej nekas alt ganska få af de tyska libreltisterna uppfylla
dessa anspråk, och det af den orsaken, alt de uraktlåta, att förut göra sig tillräckligt
förtrogna med detaljen i de musikaliska formerna. Obehaget af detta oskick, som
nästan hvarje Tysk opera-componist måste erlara, och mol hvilket vi sågo mången, i
öf-rigt mycket lofvande musikalisk talang, efter ett fruktlöst bemödande så oha stranda,
kunde icke heller Nicolai undgå, och det träffade honom så mycket hårdare, ju mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
