Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• »
och orchestern med makten af ett commandoord. Han var icke fritagen från en viss
envishet, lika sa litet som han saknade en eller annan nvck, Ii vilka småfel voro en
¥ t ’
följd af den nästan nog nivckel (jäsande uppmärksamhet man i allmänhet i de
utvalda-ste kretsar visade hans person. Han kände allt lör väl att Wienarne ”höllo honom
kär". I vännernas krets var han dock en så älsklig, godsitiuad, tillgänglig och
förträfflig menniska som Irots någon.
Han var aldrig i besittning af någon förmögenhet, och lär näppeligen eflerlemnat
något i den vägen. Af de inkomster han uppbar af sin kapcllmästareljenst, hade han
sin ordentliga bergning och lefde deraf gladt och förnöjsamt. Hans enda lyx bestod uti
en viss elegans i sin garderob, hans enda slöseri: ett landtparti med några vänner.
Fullkomligt främmande var honom konstuärs-alvundeu, ehuruväl hans omdöme
öf-ver enskildla konstnärer plägade utfalla lemmeiigeii skarpt, hvårföre han också utsatte
sig för mången hälskhet. Likaså främmande var för honom all sjelfiörguduing, all
intsticism, hvilket dock icke uteslöt lifts honom en stor känslighet för erkännaude och
utmärkelse.
11:11 Wilhelmina Gclhaars Soirée i De la Croix’s salong.
I Lördags den 23 Maj lick den musikaliska allmänheten tillfälle all göra
bekantskap med en sångerska af särdeles lofvaiide anlag: M:ll Wilhelmina Gelhaar, elev
vid Kongl. IhealerU. Hennes egentliga force ligger i utförandet af coloralurer och i
allmänhet i användandet af den graciösa Italienska genren.
Soiréegifverskans utförande af Kosinas aria i "Barboraren i Sevilla* af Kossini, ”lina
voce poco fa" utföll särdeles lyckligt. Med en ovanlig finess och rhvtmisk känsla lät hon
oss böra dessa luftiga och förtjusande näktergals slag. Iivilka här i Norden så sällan få
höras återgifna med denna sydländska liflullhei och liflighet. Men del ligger i hennes
föredrag tillika en renhel i ton och taktkänsla, som berättigar oss att hoppas, det hon
innan kort skall komma att anses som en god arquisition lör var lyriska scen.
Hon blef flera gånger framropad. I hennes löredrag af arian ”Kärleks milda Ijufva
hga” ur Donizeliis ”Lucie” låg dock mera konst än’känsla.
Tillsammans med Herr Arlberg sjöng hon Duetten "Hur kan du grymma flicka”, ur
Mozarls ’Figaros bröllop”. I denna så väl som i de Ivänne visor af Lindblad, dem
hon sjöng vid slutet af soiréen, visade hon all känsla och uttryck icke äro henne
främmande. Hon gör sin utmärkte lärare ail heder.
I stället för den, i anseende till mellankoinne binder inställda, på programmel
upptagne, Adagio för vioioncelle af Kummer, blåste Herr höhel pä clarinett en herriig
melodios Romance af Crusell, med stort bifall. Herr Köbels utförande af denna
Romance var ett äkta konstnärligt, och vi gratulera holkapellet att bland sina öfriga
talangfulla medlemmar äfveu kunna räkna nämnde artist.
Herr Arlberg sjöng sitt parti i ofvannämnde Duett med en väl anbringad viss
dramatisk accent, och Arian ur Paulus ’Var mig nådig o Gud!” med värdigt
uttryck; både han ocb Herr Arno/dsun, som med sin sällsynt kraftiga tenor lät oss böra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>