Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så hafva dessa lillkännagifvanden billils oftast tyckts utgå från redaktionerna, icke
från musikreceiiseiilen; man bar t. ex. aldrig sett ell program klandradl före
con-certen, och de någongång på förhand meddelade notiserna om componister och de»
ras arbeten, afskrifvas med lätt hel ur livarje conversalions- eller musik-lcxicou.
Mvad den s. k. musikaliska crilikens nödvändighet vis å vis operaföreteelserna
belräflar, så är del svårt alt afgöra om vår thcaterpubliks oberoende af critiken är
f ** " • •
större än dennas ignorerande af del specielt musikaliska vid nämda företeelser.
rf
Lägger man härtill alt upprätthållandet af rubriken musik i de stora tidningarne
torde vara förenad med kanske icke sä liten kostnad, hvilken måhända icke motsvaras
M / , • 1 ’•§
af nyttan med afseendc på spalt fyllnad (den enda som kan komma i fråga), så iöre-
• • _________________________ •
kommer det som om afskaftandel af denna rubrik skulle vara i redaktionernas eget
intresse.
Väl kan det tyckas alt då den s. k. musikaliska critiken icke nvtlar sä skadar
é * *
den ej heller. .
Denna slutsats har också sin riktighet i hvad som beträffar inflytandet på concert-
m • • • P
besökare och den redan mognade konstnären; de förres omdöme kan icke rubbas, ty
de äga intet; den sednare skulle icke vara konstnär om han iäle sig influeras af en
critik sådan som vår.
För nybörjarne deretnol, hvilka ju beklagliglvis utgöra en så stor del af våra
concertgifvare, kan ett oriktigt omdöme vara af oberäknelig skada, och den hos oss
så vanliga företeelsen af falskt eller alldeles icke utvecklade naturanlag, måste till en
mycket stor del lillskrifvas en musikalisk critik, för hvilken allt som till musik hörer
är totalt främmande.
* ® •
Och konstnären, oakladl hau icke influeras, är dock genom vår critik i dess
närvarande skick utsatt för ett obehag, om hvars rätta beskaffenhet till och med
• : . .
sjelfva upphofsuiiinneu torde vara i okunnighet. Det är nämligen så, alt ett i all
välmening uttaladt tadel, godt råd eller beröm, mången gång är allt detta mindre än
fastmer en personlig förolämpning. Detta till följd al de olika förutsättningarna. Om
t. ex. (för att anföra faeta) efter det offentliga uppförandet af ett större
instrumen-talverk af inhemsk författare ”accordcrnas rikliga upplösning’* anföres som förtjenst,
så är detta eu förolämpning. Om vid ell dylikt tillfälle ”goda studier i den nyare
composilionskonslcn"- med beröm omnämnas, så är detta visserligen, hvad den nyare
compositionskonslen beträffar, ell nonsens, men de (joda studiernas omnämnande
qvarslår alllid som en förolämpning mot den inognade konstnären. Om vid ännu ett
tredje sådant tillfälle den första satsen ur Bcelhovens C-molls-symphoni rekommenderas,
icke blott till efterföljd, delta är förklarligt, men till studium, så är detta icke
mindre en förolämpning. Som sagdf, det beror på förutsättningarne. Våra
musikre-censentcr döma konstnären efter sig sjelfva, och anse derföre som förtjenst hvad
som hos honom är så sjelfförstådd skyldighet, att dess omnämnande som någonting
berömvärdi blir förolämpande; ty genom att upphöja det oundgängliga till förtjenst,
förutsattes möjligheten af dess frånvaro.
Då nu vår s. k. kritik icke gagnar konsten, och enligt all sannolikhet af
tidnings-redaktionerna kan undvaras, hvad hindrar då dessa att afskaffa den? om icke för annat
sä för alt till eu del motverka vilseledandet af uybörjare, äfvensom för all bespara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
