Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- , • • •
• , -:JL. A.V i ;., *–• " m\ v, £§.<* ... - I
hela ouvertvren. Då slog klockan 12 och med sista slaget gick Duschek till honom
och sade: ”Nu iir del tid, Mozart! i nästa ruin Gnuer du notpapper och öfriga
skrif-materialier, punsch och en hvilsoffa.
”Kom StanzJ", sade Mozart och bjöd sin fru armen, ”du skall berätta mig något,
all jng inte somnar under arbetet. God nait allesammans, hahaha! så långa
de se ut i synen I Var ni lugna och sol godt! i morgon afton skall allt gå bra.”
Dermed gick han med sin fru i nästa rum.
”Lita på honom”, sade Duschek till Guardasoni. ”Allt skall gå bra.”
"Gud gifve det 1” suckade den bekymrade impresarion, ”men jag vågar inte tro det."
så
• m
« é •
6.
V
Det skedde såsom Mozart förutsagt: den utmärkta Prager-orkestern spelade
ou-verlvren förträffligt utan repetition, och hela förställningen gick i en fulländning,
hvarom vi ej kunna göra oss något begrepp. Don Giovanni gjorde furore i ordets högsta
betydelse. Bassi berättade såsom högt bedagad gubbe i Dresden förf. ofta och med
hänförelse om denna första föreställning af den yppersta bland operor, ocb slutade
vanligen sina meddelanden med dessa ord: ”Figaro hade lifvat och elcktriserat både
publiken ocb oss sångare; men Don Giovanni hänförde, förtjuste, inspirerade; hela
Prag jublade: Evviva Mozart! Evviva da Ponte! Evviva il don Giovanni/” — Med
korta mellanskof uppfördes operan omkring 20 gånger, till dess sångarne ej ulhärdado
längre, och med hvnrje föreställning stegrades publikens entusiasm.
Mozart i sin glädje sk ref genast om denna lyckliga utgång till da Ponte, denne
meddelade Kejsaren brefvet, och Joseph II, ifrig att höra sin gunstlings nyaste
mästerverk, gaf befallning att så fort som möjligt uppföra Don Juan älven i Wien.
Detta skedde med den dåvarande Wiener-ltalienska operans bästa förmågor, ocb ■—
"skall man tro del?”— utropar da Ponte i sina memoirer — "i Wien behagade Don
Giovanni icke; ja, för att tala ärligt, den gjorde fiasco, under det man upphöjde
Sali-eris Axur ända till himlen.”
Da Ponte har i sina memoirer åt oss förvaral Kejsarens yttrande om Don Juan.
Joseph II lät kalla till sig da Ponte, och då denne infann sig, yttrade Kejsaren : ”Ni
hade rall, da Ponte! Mozart har öfverträffat sjelfva Figaro. Hans musik till don
Giovanni är storartad, sublim, gudomlig! men den är icke gjord för mina goda Wienare,
de hafva icke tänder att knäcka sådane nötter.”
Då da Ponte berättade sin vän detta samtal, sade Mozart leende: ”Godt, lemna
dem tid alt få bällre tänder.”
Salieri vttrade i sina sista Icfnadsår: ”Det bifall som min Axur erhöll då den först
4
gafs i Wien, var nära alt göra mig vansinnig, då jag betänkte att samma publik lät
Don Giovanni passera spårlöst.”
Man vet att Don Juan vid närande tillfälle gafs illa i Wien, älvensom att Salieri
dirigerade vid dess föreställningar; men man tror sig ock* veta att hvarken
sångpersonalen och orkestern —- vana vid en Martinis lättfattliga produkter —» rätt förstodo
hvad de utförde. Salieri var ej Mozarts vän, men hans beundrare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
